Bensin till brasan
Publicerat 2009-07-12 00:39
Nu införs striktare regler för utlåning och finansövervakning. Syftet är att undvika framtida kriser. Men även centralbankernas roll i kreditbubblor måste diskuteras.
DN Teman i artikeln
Förra veckan sänkte Riksbanken sin styrränta till rekordlåga 0,25 procent. Sverige befinner sig i ett exceptionellt tufft ekonomiskt läge.
Arbetslösheten stiger kraftigt och banker, hushåll och företag är beroende av billiga lån för att klara vardagen. Kortsiktigt kan därför sänkningen vara motiverad även om räntan kryper nära noll. Riksbankens möjligheter att ytterligare stimulera ekonomin med låga räntor försvinner i praktiken.
Lärdomarna från tidigare finanskriser säger att en åtstramande finans- och penningpolitik kan förvärra situationen i en lågkonjunktur. Banker som går omkull är också direkt skadligt för samhället. Betalningsväsendet hotas och besparingar går upp i rök.
Både i USA och i Europa diskuteras ivrigt hur finanshusen ska regleras för att framtida kreditbubblor ska kunna undvikas eller lindras.
Det är en nödvändig diskussion och i USA har president Obama redan lanserat ett nytt regelverk. Bankerna ska hålla sig med större buffertar av kapital och olika myndigheter för övervakning ska samarbeta bättre. Även EU är på gång med liknande förslag.
Lika viktigt är en diskussion om centralbankernas roll för att inte bidra till att nya kreditbubblor skapas. De flesta centralbanker har likt Riksbanken ett mål om att inflationen ska hållas på en låg nivå.
Men det strikta inflationsmålet riskerar att på lång sikt underbygga nya kreditbubblor. Det tar inte hänsyn till överhettningstendenser på tillgångsmarknaderna, i första hand fastigheter.
Om vi ska undvika liknande kriser som den vi nu genomlider går det inte att envist klamra sig fast vid en penningpolitik som fungerat halvdant. Inflationen har varit historiskt låg men ännu en bubbla har kunnat växa och brisera.
Därför har bland andra förre riksbankschefen Urban Bäckström föreslagit att Riksbanken får ett större mandat att väga in fler ekonomiska hotbilder inför räntesättningen.
Hit hör bland annat kraftiga prisstegringar på fastigheter.
Prisökningen på fastigheter som föranledde krisen skedde i första hand i USA, men samma tendens finns på den svenska bostadsmarknaden. Här hemma har priserna inte sjunkit nämnvärt trots den historiskt djupa lågkonjunkturen.
Fastighetsspekulation låg även bakom vår egen kris i början på 1990-talet. Förutom att underblåsa redan existerande eller kommande finansbubblor har lågräntepolitiken andra negativa konsekvenser. Sparare missgynnas medan låntagare premieras.
Signalen från samhällets sida blir att strävsamt sparande inte lönar sig. Enligt siffror från SCB fortsätter också utlåningstakten till svenska hushåll att öka, även fast tempot slagit av något.
Exakt hur ett reformerat inflationsmål ska se ut är svårt att säga. Att avgöra när en bubbla är en bubbla är ingen lätt uppgift. Här kan forskare och praktiker bidra med kunskap. Att studera psykologin bakom flockbeteende på marknaden är också ett relativt nytt område inom den ekonomiska vetenskapen.
Men att uppgivet rycka på axlarna och säga att konstruktionen av ett utvidgat inflationsmål är alltför svårt är ingen konstruktiv väg framåt.
Regeringen har visat på intellektuell öppenhet när den tillsattade ett Finanspolitiskt råd. Tiden är mogen för finansminister Anders Borg att ta ett liknande initiativ för att diskutera ett utvidgat inflationsmål.
Visar 1-10 av 10. Per sida:
Jag tror nog vi klarar oss utan finansinspektionen också. Marknaden borde tillåtas kräva den transparens den behöver genom att den premierar de företag som är autentiska. Den här idiotiska ledaren fick mig att blogga: http://www.bagonca.com/blog/2009/07/13/bad-busines s-shouldnt-be-in-business/
DN hade ingivit åtminstone lite respekt om de påpekat detta för sådär 3 år sedan och inte nu när de sitter med facit i hand.
Vi har troligen passerat "peak oil". Det betyder goodbye tillväxt, och därmed slutet för våra kreditbaserade "fiat"-penningsystem.
Men det är bra att de tar upp frågan... Varför inte fortsätta på samma spår och diskutera monetär reform fullt ut. Till att börja med kan man avskaffa centralbanken och låta marknaden skapa sina egna betalningsmedel. Vi skall dock inte avskaffa finansinspektionen, transparens och kontroll behövs oavsett vilken typ av betalningsmedel och banksystem man väljer att använda. Jag kan tänka mig en lista på krav som ett betalningsmedel måste uppfylla för att godkännas som betalningsmedel...
Mats, 20:22, 13 juli 2009. Anmäl
Den borgerliga statens politiker har avskaffat de (huvudsakligen Keynesianska) regleringar som var nödvändiga för att rädda kapitalismen genom 1900-talet.
Resultatet blev det som kunde förutspås. Att kapitalismen återföll i det funktionssätt som gällde fram tillden ryska revolutionens seger.
Koloniseringar och kriser. Dock ännu mera globaliserade idag.
Fred Torssander, 15:52, 12 juli 2009. Anmäl
Nu har dock politikerna hällt mest bensin på brasan genom uppskjuten reavinstskatt, kvarvarande ränteavdrag, avskaffad förmögenhetsskatt och fastighetsskattens ersättande med fastighetsavgift.
Solidus, 15:14, 12 juli 2009. Anmäl
Att spekulations- (så kalla de risk-) kapitalister behöver lånebubblor är ganska självklart. Vare sig den profit som kan utvinnas ur cirkulationen - produktion och konsumtion av varor och tjänster - eller ur ökade ränteuttag från befintliga kapital som fastigheter kan ge de ständigt ökande vinster som växande förmögenheterna kräver.
Det som återstår är handel med värdepapper. Och för att denna skall kunna fungera vinstgivande måste priserna ständigt trissas upp.
Det är en konsekvens av profitkvotens fallande tendens och därmed inbyggt i kapitalismen.
Fred Torssander, 13:43, 12 juli 2009. Anmäl
Det stora problemet är att lånebubblor blåses upp! Att det sker beror på att det inte sker en genomlysning av större aktörer i syfte att se hur de finansierar sig. Vi har flera aktörer i Sverige som lånat mycket stora belopp och med fastigheter som säkerhet. Dessa fastigheters värde varierar över tiden. Det är uppenbart helt på tok när en fastighet från 1990 till idag har ett bottenvärde på marknaden som är 20-30% av värdet idag. När dessa fastigheter nu är belånade till 80 - 90% av värdet så förstår åtminstone jag att ett krav på åtminstone 30% eget kapital är nödvändigt. Bankerna lever farligt om priserna nu sjunker och min uppfattning är att de kommer att sjunka åtminstone 30% och med nuvarande redovisningsregler så ska då fastighetsmassan värderas och skrivas ned motsvarande. Gå ut och analysera vilka fastighetsbolag som har 30% soliditet, de som har mindre kommer att få problem att överleva.
Sstefan NEK, 11:34, 12 juli 2009. Anmäl
I Sverige är det riksdagens ledamöter som självmant abdikerat kontrollen över Riksbanken. Detta var förutsättningen för inflationsbekämpningen och skyddet för förmögenhetstillväxten, då grundlagens fortfarande gällande skrivning hävdar att det särskillt skall åligga det allmänna att trygga rätten till arbete. Alltså inte i första hand förmögenhetstillväxt eller därav kommande arbetsfria försörjningar för borgarklassen.
Fred Torssander, 11:33, 12 juli 2009. Anmäl
Intressant och bra artikel. Sanningen börjar komma fram i media och det är bra. Tidigare ville "man", ( diffust begrepp, men får generalisera ett samhälle som under-, medvetet tillåtit den här typen av företeelser i sina system ) inte seriöst ta problem-, hotbilderna på allvar från de få som försökte väcka debatt och varna för konsekvenserna av den förda politiken. Konspiratoriskt kan man misstänka att allt för många såg nog chanserna att berika sig kortsigtigt av dessa system. Dock visade sig de vara ohållbara och skapa obalanser och riskera haveri i hela samhällssystem, vilket vi är på god väg in i om detta får fortsätta. Artikeln tar upp viktiga orsaker till krisen, tex tillgångsvärdesexpansion utan begränsning, kreditexpansion utan tllräckliga krav, kontroller på samhällskonsekvenser. Nu får samhällen problem pga detta.
Jerry Nilsson, 09:47, 12 juli 2009. Anmäl
RB har redan ett ansvar för finansiell stabilitet. Alla med förstånd begriper att en så kraftig kreditexpansion som föregick krisen inte är förenligt med finansiell stabilitet. Se t ex gamle RB-Karlssons kommentar i SOU:n som gjordes om 90-talskrisen. Så våra överbetalda RB-chefer har inte skött sitt jobb. FI har inte heller gjort sitt jobb som tillät bostadslånefinansiering utanför regelverket. Många ropar efter nya regler men vi behöver människor med civilkurage som vågar stå för en åsikt. Riksdagen initierade också en idiotisk utredning som lyckades antyda att RBs penningpolitik varit undermålig eftersom man inte levt upp till inflationsmålet. Men det var redan då uppenbart att kreditexpansionen varit för kraftig.
Solidus, 08:56, 12 juli 2009. Anmäl
Intressant artikel. Kongressen i USA håller som bäst på att debattera om man ska begära/lagstifta om mer insyn i Federal Reserve för att se varför de har ett underskott på 9 biljoner dollar på balansräkningen. Svaret från Federal Reserve var hårt och entydigt. Om man begär insyn i hur Federal Reserve arbetar så riskerar man att rasera möjligheterna till finansiell återhämtning i generationer. Detta får mig att undra hur det står till med vår egen riksbank? Både Federal Reserve och Bank Of England har numera mandat att utan godkännande och krav på att redovisa hur mycket, trycka upp hur mycket sedlar de behagar. Detta betyder att man skapar pengar från tomma intet och det har pågått ett tag. Gör svenska Riksbanken samma sak? Man har tydligen reserverat några hundra miljarder till svenska bankerna. Kan även svenska Riksbanken göra samma sak, dvs trycka upp en herrans massa pengar utan att redovisa hur mycket?
M, 02:09, 12 juli 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
