Farlig lånefest
Publicerat 2009-11-11 00:05
Billiga lån riskerar att bidra till en prisbubbla på bostäder. På sikt måste Riksbanken ta hänsyn till bostadspriserna när den sätter räntan.
Över hela världen har regeringar och centralbanker mött den ekonomiska krisen med en historiskt expansiv finanspolitik, låga räntor och stöd till bankerna.
Åtgärderna har på det stora hela varit berättigade. När den privata efterfrågan kraftigt faller bör staten stötta ekonomin med ökad offentlig konsumtion för att dämpa den ekonomiska inbromsningen. De låga räntorna motiveras av en sjunkande investeringstakt. Hade fler stora banker, likt Lehman Brothers i USA, tillåtits gå omkull skulle det finansiella systemet – och därmed samhällets betalningsförmåga – kunnat haverera. Konsekvenserna hade varit ödesdigra en lång tid framöver.
Men lågräntepolitiken är inte ofarlig. Låntagare gynnas medan sparare missgynnas, vilket knappast är önskvärt ur samhällsekonomisk synvinkel. Risken är att både hushåll och företag överbelånar sig vilket blåser upp nya bubblor.
Utlåningstakten till hushållen, för närvarande åtta procent på årsbasis, driver upp priserna på bostadsmarknaden (särskilt i storstäderna). Samtidigt ökar arbetslösheten medan ekonomin i sin helhet krymper. Det tyder på att en bostadsbubbla kan vara på väg att växa till. Förra månaden meddelade Riksbanken i en rapport att den genomsnittliga prisökningen på bostadsmarknaden om cirka 8 procent per år sedan 1996 ”inte är långsiktigt hållbar”. Hushållens skulder i förhållande till den disponibla inkomsten har nästan fördubblats under samma period. Allt fler väljer också rörliga lån.
I en rapport från Finansinspektionen, som presenterades på DN Debatt i går, skriver myndigheten att den förväntar sig rejäla ränteökningar inom ett till två år. Både banker och låntagare bör se artikeln som en varning om att de nuvarande billiga bolånen inte kommer att vara för evigt.
När konjunkturen nu verkar ha nått botten kommer Riksbanken att möta den kommande inflationen genom att höja räntan. Dessutom kommer nya EU-regler att tvinga bankerna till lägre risktagande genom större kapitalbuffertar. Det kommer att driva upp bankernas finansieringskostnader vilket i sin tur resulterar i högre räntor på bolån. Likaså bidrar den ökande offentliga skuldsättningen till högre inflation och högre räntor. Risken är uppenbar att hushåll som drabbas av arbetslöshet eller redan har små marginaler får betalningsproblem. Om bostadspriserna dessutom sjunker kan enskilda låntagare bli sittande med obetalbara skulder under en mycket lång tid.
Med konstant stigande bostadspriser är det inte konstigt om köpare vaggas in i en falsk föreställning om att priserna aldrig sjunker. Därför är det välkommet att Finansinspektionen nu ska granska om bankerna ”tar hänsyn till både framtida ränteläge och risk för arbetslöshet i sin kreditgivning”. Resultatet får vi reda på i december.
I en marknadsekonomi är prisfluktuationer ett naturligt inslag. Därmed inte sagt att ansvariga myndigheter bör stå passiva när tillgångspriser skenar i väg på ett sådant sätt att det finansiella systemet hotas. Den nuvarande krisen är ett bra exempel på att centralbankernas inflationsmått – som baseras på ett konsumentprisindex utan hänsyn till bland annat fastighetspriser – är alltför ensidigt.
Krav på ett mer omfattande inflationsmått har framförts av ekonomer tidigare. I det senaste numret av Internationella valutafondens rapport World Economic Outlook argumentar fonden för att centralbanker kan använda räntevapnet vid bubbeltendenser. Exakt i vilken utsträckning tillgångspriserna bör spela in i räntesättningen är svårt att säga. Men så länge centralbankerna bortser från dem är risken överhängande för nya bubblor.
Visar 1-10 av 19. Per sida:
Jag tänker så här, Per Holmlund: Allt mer varor kan produceras med allt mindre arbetsinsats, alltfler människor kommer alltså att bli arbetslösa......de kommer inte att ha så mycket att köpa för, eller hur...?Ska de få något måste det ju bli från människor som har jobb med då förlorar ju de en del av sin köpkraft...?!Allt det där kapitalet som flyter omkring - varifrån kommer det? Att vi skulle kunna välja mellan inflation och arbetslöshet tror jag inte så mycket på... vi får ta det som blir och det blir med största sannolikhet arbetslösheten.... 20/80-delssamhället....
Tänkande Anna, 06:26, 15 november 2009. Anmäl
För att ska bli någon ordning i ekonomin och denna lånekarusell som pågår så finns ensak att göra : För den som ska låna måste ALLTID 25 % erläggas omedelbart av låntagaren resten lånas
Ex. ett villalån på 1.000.000 ska 250.000
ha sparats ihop osv. Då blir det ordning på bankerna och deras utlåning.
Stifta en lag på detta :
Sunt förnuft, 17:42, 12 november 2009. Anmäl
Ja, om det hade kostat en 5000 kronor i månaden att hyra en miljard, så hade ett hus idag kostat två miljarder, garanterat.
Även om de flesta kommer klara sina huslån vid en räntehöjning så kommer ju dessa husägare få avsevärt lägre köpkraft vilket gör att allt stannar.
David Niklasson, 00:45, 12 november 2009. Anmäl
Planekonomi är helt enkelt omöjligt att få lika effektivt som marknadsekonomi. Låt marknaden sätta räntan själv!
Undrande Anna har så rätt. Just nu inte skymten av inflation men inflation en brasa som snabbt kan ta fart. Med allt kapital som flyter omkring skall man aldrig säga aldrig. Och står plötsligt valet mellan sysselsättning och inflation lutar det nog åt inflation. Ett större problem utanför än i Sverige.
Per Holmlund, 19:14, 11 november 2009. Anmäl
De enda som inte oroas är Riksbanken som just orsakat lånefesten med sin dumpade ränta. Därför tvingas regeringen att använda FI för att få ordning på detta lånefiasko.
Gotfrid af Haakenkreutz, 19:00, 11 november 2009. Anmäl
Inflation, Per Holmlund, blir det när köpkraften är större än varuutbudet. Svårt att tänka sig att det ska hända igen, eller...?
Undrande Anna, 16:23, 11 november 2009. Anmäl
Det framgår inte riktigt vad författaren tycker är problemet. Att det blir något man kan kalla en bubbla är ju i sig inget problem. Att några personer får svårt med likviditeten är väl inte nåt större problem heller. Att ytterligare några får skulder att dras med resten av livet ,,, ja jag känner flera stycken sen 80-90-talet. Mest pga otur blev det så för dem. Det är problem för dessa personer men knappast för nationen.
Carol, 12:45, 11 november 2009. Anmäl
Girigheten har kort minne. Det som händer/hänt i USA kommer ofelbart att hända även i Sverige, med viss fördröjning. Varför skulle Sverige vara ett undantag, sett till den globala händelseutvecklingen, samt människornas, i de stora lågprisländernas önskan om samma levnads- resp ekonomiska villkor som vi? Allt svammel och fusk exempelvis i fråga om utsläppsrätter tyder på hur "ihåligt budskap ansvariga politiker serverar sina väljare.
P G Normi, 11:57, 11 november 2009. Anmäl
Guldet talar: Problemet kommer att lösas som vid tidigare tillfällen: Inflation!
Per Holmlund, 09:53, 11 november 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
