Fem punkter
Fem punkter för hälsa
Publicerat 2009-09-26 00:05
Ett år kvar till valet.Svenskarna lever längre än någonsin. Vi blir friskare, men upplever oss allt sjukare. Perspektiven behöver förändras. Framtidens vård måste mer än i dag inrikta sig på att behandla sjuka – inte att sjukförklara friska.
1 Bromsa medikaliseringen
Ökade kunskaper om riskfaktorer för sjukdom har vänt upp och ned på perspektiven. Snart är ingen människa frisk – bara otillräckligt undersökt. Men risken att insjukna måste alltid vägas mot chansen att inte göra det.
Att läkemedelsbolagen trycker på för att pressa ihop gränsvärden så att blott en minoritet av befolkningen är ”frisk” är en sak. Att politiker och profession varit så dåliga på att hålla emot är en annan. Här måste en förändring till.
Medikaliseringen har vunnit nya landmarker. Snart kan man med ett blodprov undersöka sannolikheten för att man i framtiden kommer att insjukna i den ena eller den andra sjukdomen. Vad man nu än ska med den kunskapen till.
Men vad människor gör med sina egna pengar är deras ensak. Vad landstingen gör med våra är allas sak.
Ledstjärnan måste vara att behandla sjuka, inte friska som eventuellt kan komma att bli sjuka. Vilket vi alla till slut ändå blir. Om vi inte hinner dö innan.
2 Bejaka forskning och framsteg
Parallellt med utvecklingen mot ökad medikalisering finns också den mot ökad professionalisering – där vården blir bättre på att behandla vissa grupper av sjuka. Det är bra även om det innebär ökade kostnader.
Men det finns pengar att spara. Till exempel genom att sluta massbehandla svenskar med läkemedel som i tester bara visat marginellt bättre effekt – om ens det – än sockerpiller. I pipeline ligger läkemedel som däremot kan revolutionera livet för allvarligt och kroniskt sjuka. Dem ska vi självklart se till att ha råd med.
Det trippla huvudmannaskapet är ett aber. En bra medicin kan kanske spara en sängplats åt landstinget eller kostnaden för personliga assistenter åt kommunen, samt förstås förbättra livskvaliteten för den sjuke. Staten får bära hela kostnaden medan kommun och landsting kammar hem vinsten.
Detta får aldrig bli ett hinder för den enskildas rätt till adekvat behandling.
3 Galen uppdelning ger ovärdig vård
Uppdelningen mellan vård och omsorg (landsting respektive kommun) blir ibland väl konstruerad. Om hemtjänsten missat att ge en diabetiker ordentligt med mat så kan inte undersköterskan – som kommer efter – ge något insulin.
Sveriges äldre blir inte bara äldre. De blir fler och sjukare också, och kommer i praktiken att behöva både vård och omsorg.
Behoven flyter ihop. Därför måste äldreboenden, precis som boende eller service till funktionshindrade eller andra behövande, organiseras så att människor slipper tillbringa sin sista tid i livet med att åka skytteltrafik mellan boende och akutmottagning. Att dö i en ambulans eller på en brits på en akutmottagning är inte värdigt en människa som är mer gammal och slut än akut sjuk.
Primärvården borde knytas närmare hemtjänst och annan omsorgsverksamhet. De som vill bör beredas möjlighet att både vårdas och dö hemma.
4 Bygg städerna för rörelse
Dagens barn rör sig för lite och äter fel. Det går aldrig att vrida klockan tillbaka till en tid utan datorspel, dvd-filmer och internet. Men man behöver inte göra saken värre.
Det är just vad politikerna ofta gör vid stadsplaneringen i stora städer. Fotbollsplaner och andra platser för spontanidrott ges ringa utrymme. Den organiserade idrotten är otillräckligt utbyggd. I Stockholm får barn stå i kö för att lära sig simma. Efter en kursomgång får de, trots full betalning, ställa sig i kö för att få simma vidare.
Det är bättre att, om nödvändigt, höja avgifterna och säkra tillgången till simhallar, skridskobanor och fotbollsplaner.
Maten i landets skolor måste ockå förbättras. Ut med halv- och helfabrikat.
In med riktiga kockar, riktiga råvaror och en riktig matkultur.
5 Värna sjukförsäkringen
Ohälsotalen har fallit till tidigare nivåer. Men fortfarande varierar hälsoläget i landet: sett till spädbarnsdödlighet, medellivslängd, andelen långtidssjukskrivna och förtidspensionerade. Fortfarande sjukskrivs människor för annat än arbetsoförmåga, som till exempel konflikter på arbetsplatsen eller svårigheter i privatlivet. Detta gagnar ingen, varken den sjukskrivne, samhällsekonomin eller sjukförsäkringssystemet.
Den som värnar ett system måste också se till att det håller tätt. Sjukförsäkringen ska inte användas för annat eller mer än det var tänkt.
Läkarna måste i högre grad peppa människor att själva kämpa vidare i de uppförsbackar som hör livet till. Och i mindre grad plocka fram receptblock och sjukskrivningsintyg.
Läs mer: Fem punkter för världen
Visar 1-10 av 19. Per sida:
Ja i så fall Hans, skulle, enligt punkt 2. stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa få mycket större resurser. Dessa sjukdomstillstånd utgör den främsta orsaken till begränsad funktionsförmåga hos människor i åldrarna 15-44 år.De som orkar ta sig till en läkare tillhör nog för övrigt inte de allra sjukaste. Säkert klarar de av att sitta och vänta en stund.
Marie, 10:26, 30 september 2009. Anmäl
De två viktigaste förändringarna för ökad hälsa är:
1. Korta vårdköerna så att folk får vård direkt.
Gör läkarna tillgängliga så att man kan få träffa en läkare omedelbart
2. Satsa resurserna på att vårda alla sjuka med vanliga sjukdomar.
Idag verkar massor av resurser gå till sjutspetsforskning av smala områden där det bara finns ett fåtal patienter att bota.
Hans, 20:41, 29 september 2009. Anmäl
Trots att människors vardagliga liv hänger nära samman med hur friska eller sjuka de är, nämns ingenting om detta. Vårt land anses vara ett av de mest ekonomiskt jämlika länderna i världen men ändå skulle 30% av den större sjukdomsbenägenheten hos dem med lägst socioekonomisk status kunna reduceras om dessa fick leva under samma villkor som de bäst ställda. De största förbättringarna skulle förmodligen ske i psykiska och stressrelaterade sjukdomar. De villkor under vilka människor lever är av största betydelse för hälsan. Både psykosociala förhållanden och biologiska påverkar sjukdomars uppkomst och förlopp. Världshälsoorganisationen definierar hälsa som inte bara en fråga om sjukdom utan ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.Så det där med att Sverige skulle ha världens friskaste befolkning stämmer antagligen inte.Vi lever under psykosociala förhållanden som vi inte mår bra av.
Marie Lind, 15:25, 29 september 2009. Anmäl
Följande kommentar ges: "Ledstjärnan måste vara att behandla sjuka, inte friska som eventuellt kan komma att bli sjuka. Vilket vi alla till slut ändå blir. Om vi inte hinner dö innan."
Många har redan skrivit om hur viktigt prevention är, vilket jag helt instämmer i. Om åldringar t ex slipper att få demens, så kommer alla att vinna stort på det.
Men det som verkligen slår mig är "...Om vi inte dör innan". Man dör inte av ålderdom, man dör bara av sjukdomar och olyckor!
Lars Pensjö, 20:32, 27 september 2009. Anmäl
Men viktigast av allt måste ju ändå vara att se till så att människor aldrig blir sjuka, eller hur? Har hört att cancer är en sjukdom som är lätt att förebygga men inte att bota när den väl brutit ut. Undrar nu om det stämmer? Och nog måste det väl ändå vara så att man blir sjuk om man utsätts för större påfrestningar än man har resurser att klara av?
Frågvisa Anna, 15:53, 27 september 2009. Anmäl
Det är en rad vettiga påpekanden. Jag tror ingen ser en absolut konflikt mellan sjukdomsbehandlande och preventivt arbete. En läkare behandlar och ger traditionellt råd om riskfaktorer och sunt leverne, det finns också andra inom vården, t ex sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster m fl. Vården måste ju i en värld av ändliga resurser prioritera den sjuke före den friske, eller? Preventivt arbete är aldrig helt borta ur leken inom vården, eftersom man vill förhindra återinsjuknanden och sjukdomsprogress, man efterhör också eventuell ärftlighet osv. Men det stora preventiva arbetet får skolor och samhällsorienterade media och individens egna intresse för omhändertagande bidra genom att odla kunskaper.
XY, 11:59, 27 september 2009. Anmäl
Den första punkten avslutas med det fel vi gör om och om nuförtiden. Ni tycker vi ska bota när sjukdomen brutit ut istället för att förebygga. Det är en dödsstöt mot mänskligheten. Polio, smittkoppor, malaria, kolera, mässlingen, är sjukdomar som ställer till mycket ont om man inte vaccinerar, dvs förebygger. Sen är folkhälsan hur viktig som helst, att vi äter bra, motionerar osv. Hela samhället idag går ut på att behandla symptom istället för att förebygga. Vi måste ligga i framkant istället för att släpa efter.
hempa, 23:17, 26 september 2009. Anmäl
Det känns som att slå in öppna dörrar att prata om prevention men det är det allra bästa. Fortfarande finns det i Sverige föräldrar som ger småbarn under två år läsk, godis, burkmat. Som inte går på promenader på helgerna utan åker till shoppingcentrum. Som inte kan laga nyttig billig mat. (och jag har jobbat heltid sedan de var 1 år). Vägen till god hälsa går genom ett hälsosamt liv - jag tror jag kan säga det utan att skämmas då jag själv är över 50 år, och frisk, mina barn alla myndiga har nästan aldrig ätit medicin, en aldrig. Sen vore det intressant att blanda traditionell medicin med vetenskaplig. Alltså örter bär etc. Men alla vill inte leva länge. En del föredrar att dö yngre för att gå ner sig. Jag vill bli över 100 år för livet är så spännande och då måste man börja i tid att ta hand om sig. Här finns åldringar på 98 år som nästan bara äter örter och de hur pigga som helst!!
Susanne, 17:36, 26 september 2009. Anmäl
Som vi vet är det ett stort slöseri med skattepengar ca 30% av de inbetalda skatterna går till våd,skola,omsorg det som samhället efterfrågar, resten är en liten div handel med myndigheter som inte gör något för vår välfärd eller sysslar med något som samhället efterfrågar. Men när V paratar om att sänkta skatter hotar välfärden menar de att de som inte som hör till samhället och som efterfrågas det är heligt för dem sparas bara på de 30 %
sänkta skatter, 17:02, 26 september 2009. Anmäl
Värna en sjukförsäkring som redan har monterats ned för att endast täcka kortare sjukdom? Ett överskott på 50 miljarder räckte inte, regeringen behöver få loss mer.
Ohälsotalen rasar när sjuka utförsäkras. DN hejar på! Och sjuka är egentligen inte sjuka, pressas ska de. Allt hårdare. Samhället är till för de friska och starka. Sjuka som har svårt att klara ett arbete, och svaga som har svårt att hävda sig på en allt tuffare arbetsmarknad, har inte någon plats i det nya Sverige.
Sjuka förpassas ur statistiken., 15:27, 26 september 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
