Fem punkter
Fem punkter för kunskap
Publicerat 2009-09-18 00:05
Ett år kvar till valet.Det kommande riksdagsvalet beskrivs som en duell mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Men hur de ska lösa Sveriges verkliga problem är oklart. Därför listar DN:s ledarredaktion med start i dag de viktigaste förslagen för nästa mandatperiod. Vi börjar med kunskapen.
Bättre lärare
Det finns lärare som suveränt behärskar sina ämnen, ser varje elevs behov och får alla att göra sitt bästa. Tyvärr är de som isolerade öar i havet. De är få. Ofta är skolorna också dåliga på att ta vara på deras kompetens, att lära av dem och låta andra lärare inspireras.
Ingenting är så viktigt för skolan som att höja andelen riktigt skickliga lärare – och att sänka andelen dåliga. Kraven inom lärarutbildningen måste höjas. Samtidigt
bör fler vägar till yrket öppnas. Dels för att man ska få en bredare rekryteringsbas. Dels för att lärarkåren ska tillföras nya perspektiv.
En positiv löneutveckling kan bidra. Än viktigare är arbetsvillkoren. Utvärdering är ett ord i tiden och en positiv kraft när det handlar om att tidigt identifiera elever som måste ges mer stöd. Men drivs politiken utan förståelse för hur lärarvardagen påverkas går det illa. Det blir byråkratisering i stället för kvalitet, professionell ofrihet i stället för eget ansvar.
Se matematiken
Matematiken har som kärn-ämne en formellt gynnad ställning i skolan. Utan godkänt i matematik är man inte behörig att läsa vidare på gymnasienivå.
Men i vardagen är matematiken misshandlad och missförstådd. Det finns underskott på behöriga lärare. Även bland dem som har ämnesutbildning finns många med bristfälliga kunskaper och svalt intresse för ämnet.
Utvärderingar av svenska elevers matematikkunskaper visar att det finns mönster i deras misstag. Eleverna har ofta nött in metoderna men missförstått dem och tillämpat dem i fel sammanhang.
Japan är inte längre det framgångsexempel som det uppfattades som för 20 år sedan. Men inom matematikundervisningen förblir landet en förebild.
I japanska klassrum behandlas inte matematiken som en samling metoder att nöta in utan som ett sätt att tänka och en värld att upptäcka. Det spännande är inte det som står i facit utan att det finns olika vägar till målet.
Avgift på högskolan
I grunden är kunskap ingen bristvara. Den tar inte slut för att fler efterfrågar den. Tvärtom. Samhället blir rikare ju fler som har lusten att ständigt lära sig mer och utveckla sin förmåga.
Utbildningsplatser däremot kan ta slut. Och när fler inrättas kan det visa sig att det ändå råder brist – på resurser för att upprätthålla kvaliteten på utbildningen. Därför borde Sverige på allvar överväga att införa studieavgifter för högskoleutbildning.
Risken med avgifter är att de kan verka mer avskräckande på dem som kommer från hem utan studietradition. För att inte bli en svårforcerad tröskel måste avgifterna därför kunna täckas av studielån.
Även ökad skuldsättning skulle kunna vara avskräckande. Men för dem som ser studierna som en investering och förväntar sig god avkastning finns något som är mycket mer skrämmande än en studieavgift: att högskolornas resurser urholkas och att kvaliteten på utbildningen sjunker.
Befria forskningen
I högtidstalen brukar politiker hylla forskningens frihet. I praktiken är deras lust att styra och lägga sig i stor.
Felet är inte att friheten har gränser utan att politikerna överskattar sin egen förmåga att styra forskningen så att dess resultat blir mer samhällsnyttiga. Ett exempel är regeringens utpekande i forskningspropositionen av framtidens ”strategiska” forskningsområden.
Ett annat fel ligger i övertron på styrning genom fördelning av rörliga forskningsmedel. Att skriva ansökningar är inte minst en tävling i vem som bäst anpassar sig till de politiska modeidéerna.
Att ekonomiskt stärka forskargrupper som redan uppnått goda resultat är ett bättre sätt att skapa förutsättningar för verkligt banbrytande forskningsrön.
Avgiftsfria museer
Regeringens beslut att återinföra entréavgifterna på de statliga museerna ledde till färre besökare. Det var ett högt pris, för poängen med statliga museer är att de ska besökas och ge människor möjligheter att vidga sina vyer.
Museerna är liksom biblioteken och arkiven en del av vårt samhälles intellektuella infrastruktur. De gör kunskap tillgänglig för envar som söker den. De bidrar till att hålla vårt kulturarv levande.
Avgifter kan var motiverade när särskilda utställningar ordnas som förväntas leda till publikanstormning. Men så länge det finns plats över är det bara positivt att många kommer och att en del väljer att återvända flera gånger.
Så tänk om. Låt de statliga museerna åter bli fria från inträde!
Vad tycker du? Kommentera artikeln här eller skicka förslag och synpunkter till fempunkter@dn.se
Läs mer: Fem punkter för miljön
Visar 1-10 av 51. Per sida:
Håller med Freddie. Alla måste kunna läsa ordentligt när de lämnar skolan, annars får det bli extraundervisning efteråt, tycker jag.
Lilla Anna, 11:33, 23 september 2009. Anmäl
Var väl inget större fel på dom fem punkterna förutom att jag saknar läsningen. Kan vi inte läsa kan vi inte tillgodogöra oss speciellt mycket så som dagens samhälle är uppbyggt. Det finns andra färdigheter också men läsandet är porten tom före matematiken. I övrigt kunnde jag inte låta bli att ge fem alternativa punkter runt skolan sett ur mitt perspektiv. Du hittar dom på:http://www.s-info.se/region/page.asp?id=163&nav i=8 inom några få dagar.
Freddie Lundqvist, (Webbsida) 19:39, 22 september 2009. Anmäl
Varför ska det vara gratis inträde på statiliga museer när de flesta finns placerade i Stockholm (endast 4 st i resten av landet)?? Majoriteten av svenskarna bor inte i Stockholm och kommer därför knappast utnyttja möjligheten att gå gratis särskiljt ofta. Subventionera gärna priserna, men då gärna på andra museer också, så att fler kan få del av kakan.
Skånskan, 19:18, 22 september 2009. Anmäl
Att det skulle vara en avgift för att gå på högskola/universitet var ett väldigt märkligt förslag. Det skulle enbart avskräcka ungdomar och andra att studera. Dessutom skulle det öka klyftorna ytterligare: de med pengar har råd att hjälpa sina "barn", medan de med lite pengar inte har det.
Mia, 15:38, 21 september 2009. Anmäl
Stör mig en hel del på det här med att kunskap bara verkar vara något man får i skolan och helst ska man matas med den också av en skicklig lärare. Men lär man inte så länge man lever?
Frågvisa Anna, 10:50, 21 september 2009. Anmäl
GRATIS PÅ TISDAGAR PÅ MUSEET.
Om det är gratis en dag i veckan kan alla som inte har råd att betala för ett besök gå den dagen. De som har ont om tid och god ekonomi kan gå någon annan dag när det är mindre folk.
Peter, 09:58, 21 september 2009. Anmäl
Vem bär det yttersta ansvaret för lärarnas villkor? Det skapas luftslott i valrörelsen att höja lärarnas status. Vem förverkligar detta ute i kommunerna när stödet från statskassan till kommunerna saknar öronmärkning? 2,3% högre status fick de flesta lärarna förra året. Många lärare nekas Lärarlyftet. Den individuella lönesättningen är ett skämt. Vi tar på oss mer och mer arbetsuppgifter för att slåss med kolleger om promillen. Ge mig ett exempel på en kommun som genomfört en lönehöjning för gymnasielärarna som överraskar?
Lisen, 07:50, 20 september 2009. Anmäl
Avgift för högskolestudier? Nej, låt oss för allt i världen behålla den fria högre utbildningen. Ekonomin ska inte avgöra vem som kan studera vidare i Sverige 2009. Det gäller både unga och äldre som vill förkovra eller förnya sig senare i livet.
Elitklasser för somliga, lärlingsklasser för andra, begränsningar i att läsa upp betyg på Komvux och nu avgifter för högre studier? Det känns som om vi är på väg hundra år tillbaka i tiden Häromdagen agiterade man på ledarsidan till råga på allt mot nätbaserade högskoleutbildningar - men forskarsamhället har faktiskt använt nätet för kvalificerade diskussioner i åratal, så varför inte studenterna? Framtiden kräver väl tvärtom ständigt förbättrade möjligheter för människor att utbilda sig, och nya former för det.
Bobo, 00:53, 19 september 2009. Anmäl
Det var väl ändå i klenaste laget för att komma från Sveriges största morgontidning. Nästan bara floskler vars preciserade definition och praktiska förverkligande är mycket avlägsna. Och så gratis muséer. En västgötaflopp, om jag ska säga vad jag tycker..
patrik blom, 00:24, 19 september 2009. Anmäl
Jag vill ha sänkt skatt istället för bidrag.
Då kan jag också betala om jag vill besöka museer(eller kanske gå på bio istället)
My, 22:23, 18 september 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
