Fem punkter
Fem punkter för skatterna
Publicerat 2009-09-22 00:05
Ett år kvar till valet. Sverige har länge haft världens högsta skatter. I debatten har många därför glömt att det är medborgarnas pengar det handlar om, inte statens. DN:s fempunktserie handlar i dag om hushållens största utgiftspost – skatterna.
1. Platta till
Din lön är i första hand din egen – inte statens. Därför borde det vara en självklarhet att få behålla huvuddelen av inkomsten. Skattesystem ska uppmuntra, inte straffa, människor som vill arbeta mer, utbilda sig eller starta företag. En platt skatt, som innebär att alla arbetsinkomster beskattas enbart med kommunalskatten, skulle öka individens möjligheter till utveckling och gynna den ekonomiska tillväxten i stort.
I dag stiger skattesatsen snabbt över 50 procent för den som utbildat sig, driver företag eller gör lönekarriär. En platt skatt är också enklare och billigare att administrera.
Fördelningseffekterna finns fortfarande kvar – de med högre inkomster betalar relativt mer.
En platt skatt på arbete förenklar också livet för landets alla företagare. 3:12-reglerna, som i detalj bestämmer hur mycket en företagare kan plocka ut i lön respektive utdelning, blir överflödiga då arbete och kapital beskattas lika.
2. Betala in
Med undantag för kyrkoavgiften, som fått många att lämna Svenska kyrkan, är skattesystemet mycket anonymt. För den enskilde medborgaren är det svårt att veta dels hur mycket som staten tar in, dels vart pengarna går.
Särskilt arbetsgivaravgifterna är höljda i dunkel för löntagaren eftersom de inte syns, vare sig på lönebesked eller deklaration. Därför borde löntagaren få ut hela sin lön och sedan själv ansvara för att betala in avgifterna till socialförsäkringarna.
Många skulle då bli uppmärksamma på att de inte får mer eller bättre offentlig service ju mer de betalar in. Redan på månadsinkomster över cirka 26.000 kronor slutar arbetsgivaravgiften att vara en försäkring och blir en ren skatt.
Om genomskinligheten i systemet ökade skulle väljarna lättare förstå hur skatteförändringar påverkade deras egen situation. Pressen på politiker och myndigheter att inte slösa med våra gemensamma medel skulle öka.
3. Reformera ihop
För att ett skattesystem ska fungera krävs att medborgarna upplever systemet som begripligt, rättvist och legitimt. Den nuvarande modellen, med mängder av avdrag och särskilda skattesatser för bland andra ungdomar, gör systemet svåröverskådligt även för ett tränat öga. 1990-års skattereform, som var tänkt att borga för just transparens och likformighet, är det inte mycket kvar av.
Låga skatter är i de flesta fall att föredra framför motsatsen. Få saknar i dag arvsskatten (avskaffad av S) eller förmögenhetsskatten (avskaffad av alliansen). Jobbavdraget har gjort det mer lönsamt att arbeta. Avdraget för hushållsnära tjänster har förvandlat en svart bransch till vit. De låga arbetsgivaravgifterna för ungdomar är visserligen dyra men bidrar ändå till att ungdomsarbetslösheten inte stigit mer.
Men nästa regering – oavsett färg – har ett ansvar att ta initiativ till en bred skattereform. Snårigheten hotar systemets trovärdighet på sikt.
4. Fortsätt sänka
Sverige har fortfarande högst skatter i världen. Det är inte rimligt. Ett lägre skattetryck skulle ge människor mer makt i sin vardag. När individer, kapital och företag rör sig snabbare över gränserna är världens högsta skatter inte heller någon konkurrensfördel. För att forskare och företagare ska stanna i Sverige måste staten upphöra med överbeskattningen. Detsamma gäller om vi ska locka till oss kapital, arbetskraft och investeringar från utlandet.
Alliansen gjorde därför rätt som sänkte bolagsskatten, men fortfarande ligger vi högre än EU-genomsnittet. Stigande arbetskraftskostnader gör att traditionell produktion flyttar till låglöneländer. Den framtida tjänstesektorn måste ges möjlighet att växa – annars missar Sverige chanser till välstånd.
5. Höj för fastigheter
Den nya modellen med fastighetsavgift, högre reavinstskatt och uppskovsränta minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Därmed minskas också rörligheten på arbetsmarknaden.
Eftersom inkomstskatten sänkts och förmögenhetsskatten slopats så kan en reformerad fastighetskatt återinföras utan orimliga konsekvenser för dem med hus i attraktiva områden. Många skulle kunna betala mer än i dag, utan att för den delen gå tillbaka till de extrema nivåer som rådde tidigare. Samtidigt skulle skatten vid bostadsförsäljningar kunna sänkas rejält. Skattesystemet ska inte låsa in människor i husen där de bor.
Regeringen säger sig vilja förbättra rörligheten på den svenska arbetsmarknaden. Förändringen av fastighetsskatten säger något annat.
Läs mer: Fem punkter för välstånd
Visar 1-10 av 118. Per sida:
Det systemet som vi har nu skaffar ett klassamhälle med liten rörlighet mellan klasserna. Förlorare är bara arbetarklassen eller de med låga inkomster. Säg att vi har två ungdomar (man och kvinna) på ca 22 år som valt att inte utbilda sig vidare utan manen arbeta i en verkstad och kvinnan är undersköterska. I dessa yrken är svårt att göra en karriär och påverka lönen. Dessa tänker bilda familj och vill lägga en sund ekonomisk grund. De tänkte sig arbeta extra och kanske städa kontor på kvällarna efter arbetet för att spara till sitt boende och kanske köpa ett radhus eller villa. Det kan jämföras tidmässigt med en som väljer studier där man måste närvara på föreläsningar och laborationer mm på dagarna och på kväller och helger måste ändå läsa. Med en platt skatt har dessa två ungdomar möjlighet med sitt extra arbete att spara pengar för en rejäl insatts till sitt boende som blir en ekonomisk framtids investering både i boende form men även ett kliv på den sociala skalan. Med de skattepr
Nikos T, 23:03, 27 september 2009. Anmäl
Även om jag inte är politisk aktiv så har jag i 40 år propagerat för "platt skatt" i mina kontakter med politiker och partiledare som dock menar att det är inte politiskt gångbart att driva en sådan politik även om i princip delade mina idéer. Låt oss ändå göra ett tankeexperiment. Först och främst låt oss säga att inkomster upp till 170 000(-200 000)/år skall vara skattefria och att alla betalar en skatt på 30 % på den inkomst som överstiger 170 000. Vidare för familjer med barn reduceras skatten ytterligare 5 % /år för första barnet för den gemensamma inkomsten upp till 500 000/år och för varje ytterligare barn med 3 %.
I denna modell finns inbyggd en automatisk progressivitet av skatt då de med låga inkomster betalar automatisk lägre skatt. Naturligtviss ju högre inkomster desto mera skatt betalar man totalt. Man skall inte sätta en övre gräns, utan 30 % i skatt skall gälla även om man ha inkomster på över en miljon, om man vill att så många som möjligt skall betala skatt i Sverige
Nikos Tsiaklides, 20:43, 27 september 2009. Anmäl
Det finns all anledning att ha olika skatt för ägande, företag, förvärvsarbete etc. Skatter är ett styrmedel. De är som ett verktyg i en verktygslåda. Med EU och ej politiskt styrd central bank snart det enda vi har kvar. Nyliberala experiment som platt skatt kräver att folk har tid att bygga upp egna förmögenheter. De kan inte genomföras över en natt utan leder då till kaos och asociala tendenser.
Johan K, 21:20, 24 september 2009. Anmäl
Verkar vara många som tror att sveriges vård skola omsorg blir sämre med sänkta skatter. Är det inte bara ca 30 % som går till det vi kallar välfärd resten försvinner till lite allt möjligt som inte är nödvändigt eller efterfrågas av så många. Lägg ned de många onödiga myndigheterna sluta dela ut svenskarnas skattepengar lite varstans i världen, de arbetande svenskarna kan nog själva avgöra vad de vill göra med sina införtjänade slantar det behövs ingen onödiga myndighter till det. Tillkom under tidigare regering en stor mängd offentliganställda som inte hade någon direkt uppgift för vår välfärd mera som ett sätt att dribbla för att få ned de arbetslösas antal. Låt oss slippa det igen, gapas redan av många V politiker att skatterna skall höjas
mina pengar?, 20:02, 23 september 2009. Anmäl
Varför detta ständiga tjat om att ständigt få mer och mer? Vi borde dela med oss mer i stället och sluta tänka på tillväxt för det har jorden inte råd med Allt vi producerar tär på jordens resurser så att det snart inte finns några kvar. Vad ska vi då leva av?
Frågvisa Anna, 17:51, 23 september 2009. Anmäl
Nyliberala ideer om platt skatt men inte ett ord om orättvisorna med olika skatt för de som har förmånen att ha ett arbete och de som är sjuka, arbetslösa och pensionärer. De allra flesta av dessa tre grupperna har också arbetat.
Att propagera för lägre skatter utan att tala om vilka utgifter man vill minska är populistiskt. Andelen äldre ökar, kostnaderna för äldrevård och sjukvård kommer att öka drastiskt. Inte löser man detta genom att sänka skatterna och sälja ut vården till riskkapitalbolagen.
Arne Roland, 16:59, 23 september 2009. Anmäl
Till Jiri: Tjeckiens dåliga ekonomi beror inte på den platta skatten. Till Birgitta Olofsson: Vi får inte så mycket för skattepengarna som du tycks tro. I många länder får man lika mycket, eller mer, för mindre pengar. Dessutom anser jag att det borde vara min rättighet att avgöra vad jag vill betala för - inte statens. Det pratas mycket om solidaritet i vänsterkretsar. Hur skulle det vara om vi någon gång var lite solidariska med de som arbetar in dessa pengar som staten lägger beslag på? Har inte arbetarna och företagarna förtjänat det?
The Oger, 11:43, 23 september 2009. Anmäl
Fem punkter om skatter och inte ett ord om solidaritet. Varför denna hetsjakt på skatter?
En återinförd fastighetsskatt i kombination med slopad marginalskatt slår inte så hårt mot villaägare i attraktiva områden, säger Peter. Nej inte om man redan har hög inkomst. Det hjälper inte låginkomsttagare med villa i dessa lägen. DN:s tips för skatterna ser till att klyftorna ökar. Varför ska man då läsa DN?
Vad är egentligen fel med att Sverige har de högsta skatterna? Vi får ju så mycket på grund av detta.
Birgitta Olofsson, 11:04, 23 september 2009. Anmäl
Vi har platt skatt i Tjeckien - och de offentliga finanserna är i kollapsen (högt underskott). Ni har det inte så dåligt i Sverige.
Jiri, 10:48, 23 september 2009. Anmäl
DN vill sänka skaten. Jag antar att det också innebär att man vill sänka utgifterna. Det är lätt att avstå för andra. Men vilka utgifter som DN:s ledarskribenter idag tillgodogör sig är man beredd att avstå från för egen del?
Hans Larsson, 09:30, 23 september 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
