Lär av vinnarna
Publicerat 2009-09-11 00:05
Korrekta upphandlingar ger bäst valuta för skattepengarna, oavsett om det gäller vård eller vägar. Offentliga aktörer bör studera de vinstgivande privata för att bli effektivare.
Vägverket beställer nya vägar och ansvarar för driften av det allmänna vägnätet. I fjol betalade verket 8,3 miljarder kronor för drift och underhåll, allt med skattemedel. För att få ut mest möjligt av varje skattekrona handlar man upp tjänsterna i konkurrens.
Vägverket Produktion, sedan årsskiftet bolagiserat under namnet Svevia, är med och bjuder. Men man vinner inte alltid, dock ofta. Stockholms län är uppdelat på tio driftsområden, Svevia har hand om sju av dem. I norra Roslagen sköter Peab vägarna, i västra Södertörn Peab-dottern Stockholm Entreprenad. Mälaröarna har det lilla Ekeröföretaget Närlunda Schakt & Transport hand om.
Förhållandet är detsamma när det gäller investeringar. I fjol var byggbudgeten nära 10 miljarder kronor, uppdelat på en mängd olika projekt. En del drevs av Vägverket Produktion, en del av de stora anläggningsföretagen Peab, Skanska och NCC, ytterligare andra av mindre privata företag.
Drift och investeringar gick alltså på drygt 18 miljarder kronor, Vägverket Produktion omsatte 7,5 miljarder. Men allt arbete gjordes inte åt Vägverket. Nära 40 procent av intäkterna togs in genom uppdrag åt andra beställare, till exempel kommuner.
Här finns ett litet problem. För Vägverket Produktion/Svevia är inte lika effektivt som de privata konkurrenterna. Medan de privata företagen – allt enligt Vägverkets årsredovisning – gav en avkastning om runt 5 procent på vägarbetena så nådde den statliga verksamheten bara 2,1 procent. Man tävlar genom att med skattepengar i ryggen dumpa priserna, för 2,1 procent i vinst är inte en hållbar nivå.
Ändå vinner Svevia en minoritet av upphandlingarna räknat i kronor. Slutsatsen är given, de privata företagen klarar över lag att ge skattebetalarna fördelaktigare anbud och dessutom ägarna vinst (som beskattas av staten). Väl skötta upphandlingar skapar bara vinnare.
Än asfaltskartellen då, var inte det att stjäla från skattebetalarna? Jo. Och de skyldiga deltagarna är dömda. En av dem var Vägverket Produktion. Offentligt ägande är varken en garanti för hederlighet eller effektivitet.
Det gäller vägar. Det gäller städning, IT-system och kontorsmöbler. Staten och kommunerna är enormt stora köpare av dessa tjänster och varor. Men det är sällan någon med darr på rösten förfasar sig över att städfirmorna, dataföretagen eller skrivbordstillverkarna gör vinst på skattebetalarnas bekostnad. Inte ens när vi kommer till läkemedelsföretag – mediciner och förbrukningsartiklar subventionerades med drygt 20 skattemiljarder i fjol – uppstår diskussion om vinst på medborgarnas bekostnad.
När det gäller skola, vård och omsorg är debatten dessvärre en annan. Verksamhet ställs mot vinst. Men upprördheten borde inte gälla att företag tjänar på att bedriva god undervisning, ge kvalitativ sjukvård och bra omsorg – den borde gälla att offentliga utförare inte klarar av att hushålla med våra skattemedel.
I stället för att klaga på vinsterna borde politiker och offentliganställda studera hur de privata alternativen lägger upp sitt arbete och låta sig inspireras. Allt för att ge mest och bäst verksamhet för skattepengarna.
Sedan har det hänt att ett landsting eller en kommun sålt en vårdcentral eller skola för billigt. Sådana misstag ska vi också dra lärdom av. Men det är en helt annan historia.
DN
Visar 1-7 av 7. Per sida:
Varför kändes det här viktigt att skriva, DN? Det är väl klart som fan att folk är irriterade över att gemensamma medel försvinner ner i privata fickor alldeles oavsett vilken bransch det gäller, om än det lilla sipprar tillbaka genom skatter. Spegla statliga och kommunala köp av privata städ- datatjänster så ska ni få se på darr och förfasan.
Trond Sjöström, 10:52, 12 september 2009. Anmäl
När en privat entreprenör sköter offentlig verksamhet blir det alltså pengar över till vinst. Då kan man dra slutsatsen att offentlig verksamhet skickar privata pengar ner i andras fickor! Vart tar annars mina och andras skattepengar vägen? Vi får lite vård, lite utbildning och lite omsorg för enorma summor. Vems fickor hamnar pengarna i??
En annan iakttagelse är att privata aktörer inte är skyddade från journalisternas kritik som t.ex. landstingen är.
Nisse Dufva, 08:57, 12 september 2009. Anmäl
jo, peter wolodarski lär väl ha gått på handels. dock har han uppenbarligen inte lärt sig att det är skillnad på tjänster och tjänster. underhåll av en väg är lätt att kontrollera, och därigenom finns ingen möjlighet att göra vinster genom att göra ett sämre jobb. att det tog en timme innan någon kom efter att agda ringt på larmet, och att hon sen fick en utskällning av den stressade nattpersonalen (vårdentreprenören hade "effektiviserat" genom att dra ner på personalen) lär dock knappast komma till den offentliga upphandlarens kännedom. särskilt eftersom agda är dement och inte har några anhöriga som kan tala för henne. just nu ligger hon där hon ligger, och hon är tyvärr för sjuk för att kunna byta till en annan "leverantör". så argumentet att en dålig vårdleverantör inte får några patienter är fruktansvärt ihåligt. och nej tord, en sådan kvalitetskontroll skulle inte lösa problemet; avtalet landsting-vårdleverantör skulle behöva vara så detaljrikt att enorma resurser skulle krävas f
AG, 19:07, 11 september 2009. Anmäl
Verkligheten är mer komplicerad än vad redaktören tycks inse!
Vad är detta för dravel om upphandling och vinster? Saknar man fullständigt bildning i ekonomi?
Man kan inte dra slutsatser om lönsamhet på sätt, som gjorts i artickeln, det leder helt fel.
Observer Antonsson, 16:35, 11 september 2009. Anmäl
RE TORD: Ja tjena. Offentlig vård är USEL. Vårdköer, överbeläggningar... Nej jag är glad att jag har pengar nog att betala mig förbi. Och snart kan vi få lov (att det ska behövas!) att söka oss utomlands också.
Anne, 09:01, 11 september 2009. Anmäl
Tord har helt rätt - och sedan har vi problemet med att försöka mäta hur "bra" skolor är - det går inte att använda elever eller föräldrars "nöjdhet" som mått på hur bra en skola är, än mindre "mätbara" popcornkunskaper som hr. Björklund vill. Det friskolereformen lett till är konkurrens, dvs skolor tvingas spendera pengar på bländverk, reklam och potemkinkulisser istället för på att försöka ha hög personaltäthet och bra skolmaterial.
Elever vet inte alltid vad som är bäst för dem, och föräldrar är ofta minst lika aningslösa. Att påstå att friskolor generellt är bättre är att spä på en mycket farlig myt.
Mikael Bergström, (Webbsida) 08:53, 11 september 2009. Anmäl
Det är tydligen odiskutabelt att privata alltid är föredömliga och att de offentliga inte klarar att hushålla med skattemedel. Så är det inte. Landstingen har slitit med att koncentrera och rationalisera vård i årtionden. Nu har de drabbats av en akut kostnadskris på grund av lägre skatteintäkter och att skattesänkningar prioriterats i statens styrning av medel.
Offentlig vård har också god kvalite. När man frågar de som får vård i landstingens sjukvård är de i regel mycket nöjda.
Det bör i avtal med entreprenörer skrivas in tydligare att kvalitetskontroll ska ske för att garantera att skattemedel används rätt.
Tord Oscarsson, 00:19, 11 september 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
