Vattenfall
Illustration: Stina Eidem
DN Teman i artikeln
Vattenfall
- Senaste nytt
- Vill ge småföretag Vattenfallpengar
- "Vattenfall-avtalet är bindande"
- Vattenfalls förre ordförande fick sparken
- ”Vattenfall styr näringsdepartementet”
- Vattenfall miljardsatsar på nät
- S kräver svar från Maud Olofsson
- Björklund vill sälja delar av Vattenfall
- Oklart hur regeringen ska agera
- Därför blev Løseth vd
- "Hon har avstått från att styra"
- Analyser
- "Riktigt illa" av regeringen
Politisk skadegörelse
Publicerat 2009-11-17 00:05
Turbulensen kring Vattenfall är framkallad av näringsminister Maud Olofsson. Med sitt impulsiva agerande har hon skadat både sig själv och bolaget.
Ut går Lars G Josefsson – in kommer Øystein Løseth. Så ser rockaden ut i Vattenfall efter de senaste dagarnas offentliga dragkamp mellan näringsministern Maud Olofsson (C) och den avgående vd:n Lars G Josefsson.
I detta maktspel finns ingen vinnare. Maud Olofsson demonstrerar oroande ledaregenskaper när hon bedriver ägarstyrning genom att desavouera såväl styrelse som bolagsledning via massmedier. Helt i onödan har Vattenfall skadats av populistiska uttalanden om ”förtroendekris”, som om var och varannan svensk skulle ha associerat bolaget med problem.
Om det råder en förtroendekris så har den uppstått till följd av den senaste tidens öppna konfrontation mellan företagsledning och näringsdepartement. Det upprepade talet om kris har blivit självuppfyllt.
Problemen förstärktes av Lars G Josefssons artikel på DN Debatt i förra veckan som delvis bekräftade kritikernas analys. Inlägget var tänkt att dämpa de skeptiska, men bidrog till att snabba på processen med ett vd-skifte.
Slutet blev snopet för koncernchefen Josefsson. Han hade kunnat lämna bolaget under ordnade former inom de närmaste åren, men drabbades av politikens nyckfullhet och krav på rättänkande.
Man kan ha synpunkter på hur Vattenfall hanterat vissa säkerhetsfrågor samt kommunikationen med omvärlden. Men det går inte att komma ifrån att bolaget ur ett ekonomiskt perspektiv har varit mycket välskött. Sedan Josefsson började som vd år 2000 har företaget gått från att vara en traditionell oligopolaktör på den nordiska marknaden till att bli ett ledande europeiskt energibolag. På kort tid har ett internationellt storföretag med bas i Stockholm växt fram.
Detta är precis vad både borgerliga och socialdemokratiska politiker brukar efterlysa, och i förlängningen hade bolaget kunnat börsintroduceras och privatiseras.
Men för näringsminister Maud Olofsson och delar av den rödgröna oppositionen har detta tydligen inte räckt, ty deras syfte med Vattenfall är ett annat. Agendan är att använda företaget som en experimentverkstad för kostsamma och potentiellt äventyrliga favoritprojekt kring vindkraft och annan förnyelsebar elproduktion. Pengarna till detta vill de ta både från subventionssystemet med elcertifikat och från vinsterna inom kärnkraft, vattenkraft och kol.
Att Vattenfall i stället försökt inrikta sig på lönsamhet samt tekniska och miljömässiga förbättringar av befintliga anläggningar, liksom nyinvesteringar i kärnkraft, har setts med onda ögon. Men såväl den nuvarande borgerliga som de tidigare socialdemokratiska regeringarna har på goda grunder sanktionerat strategin.
Är Vattenfalls agerande i Tyskland ett misslyckande? Problemet har varit informationen till allmänheten om säkerheten, inte att bolaget investerat i brunkol eller försäkrat sin kärnkraft.
Den som vill vara stor på den tyska marknaden kan inte undvika smutsig kolkraft, eftersom landets politiker tidigare bestämde sig för att avveckla kärnkraften – ur klimatsynpunkt ett beklagligt beslut som med den nya regeringen kan komma att ändras.
När det gäller den omtalade försäkringen vid en katastrof har frågan getts orimliga proportioner. Det ekonomiska skräckscenario som målats upp förutsätter en olycka i Tjernobylklass. Om en sådan verkligen skulle inträffa – i sig osannolikt eftersom de tyska reaktorerna till skillnad från de sovjetiska är inneslutna – finns betydligt allvarligare problem att hantera än den ekonomiska framtiden för Vattenfall.
Maud Olofsson står på skakig mark när hon skickar sina projektiler mot Lars G Josefsson via tv, tidningar och radio. Den senaste tidens turbulens är inte skapad av företaget utan av näringsministern. Det är hennes impulsiva agerande som åstadkommit en allvarlig förtroendeskada både på henne själv och på Vattenfall. Om Olofssons energipolitik görs till bolagets nya strategi blir priset för skattebetalarna högt.
DN 17/11 2009
Visar 1-10 av 24. Per sida:
Man måste vara kärnkraftskramare om man tycker att näringsminister Olofsson gör fel när hon kritiserar Vattenfalls agerande i Tyskland.
MB, 14:53, 19 november 2009. Anmäl
Det är en storm i ett vattenglas och rena sandlådedebatten.
Angreppen från S är märkliga eftersom det är (s) som ligger bakom det ansvarstagande som Sverige nu måste ta för kärnkraften i Tyskland.
Lars, 21:04, 18 november 2009. Anmäl
Gud vad S vänstern är löjliga Gör ministern från en annan regering inget gnäller de, gör de något gnäller de över ministerstyre. Var inte det tidigare regeringar som sålde ut vattenfall? blev det då inte ett fristående bolag med bla.svenska staten som en ägare och en styrelse tillsattes skall den då inte sköta företaget, en minister/politiker från vilket parti som helst har de någon som helst erfarenhet av att leda företag? har de inte fullt upp som ex Vanja att hämta styrelse- arvoden utan att veta något
Löjliga familjen, 20:46, 18 november 2009. Anmäl
Nu ser vi resultatet av den långa utvecklingen som lett fram till att endast folk som har levt i politiken sen tonåren , kommer fram. Det gäller alla partier. Allt ska styras via media.
Olofsson:
Käbbel gnäll gnäll på Vattenfall VD i media.
"Har du sagt detta åt honom?"
Nä, det tar jag med styrelsen!
Fem sekunder senare: Mer gnäll på VD i media.
Det är riktigt så som författaren skriver. Endast yrkespolitiker kan förstå vad som krävs när den vanliga tågordningen med ägare-styrelse-VD åsidosätts till förmån för vem som lyckas propagera bäst i tidningar radio TV.
Petrus, 18:24, 18 november 2009. Anmäl
Maud "allt är sossarnas fel" Olofsson stretar på som en" ivrig bäver" för att föra Sverige längre in i det kärnkraftssamhälle, hennes föregångare såg som ett dödligt hot. Tydligen bedömer hon att en ny VD för vattenfall underlättar den utvecklingen.
k erling, 13:33, 18 november 2009. Anmäl
Investeringar i tysk miljöförkastlig kolkraft skedde ju 2004 när sossarna regerade. Det blir ju lite löjligt när Maud krävs på ansvar 2009 för detta.
Löjliga klubben, 09:49, 18 november 2009. Anmäl
Med decenniers erfarenhet från att arbeta i gränslandet mellan politik och praktik så är det som hänt inte så förvånanden. Möjligen är den mediala bilden något "oinsatt" i hur det går till och vilka spelregler som gäller. Josefsson har uppenbarligen gått sin egen väg (hans artikel i Dn är helt ofattbar men liknar de statliga verkschefernas ofta påtagna självbild - en tjänsteman som bedrievr politik -hoppsan!). Själv (tjänsteman) skulle jag aldrig komma på idén. Däremot så ger J:s artikel uttryck för en personlig konflikt mellan honom och departementschefen. Och då slutar det (och ska sluta!) alltid på ett sätt. Tjänstemannen får gå om chefen tycker så! Det handlr alltså inte alls om Vattenfall elelr dess rykte utan om något så enkelt som att två inte kommer överens (=förtroendekris).
Insatt, 07:26, 18 november 2009. Anmäl
Som anställ och därmed kanske lite mer insatt i vad vi håller på med i detta fina och gedigna företag, känner jag mig snutskastad av det trams som Maud och diverse journalister fabricerar. Agerandet är klantigt, fegt och respektlöst mot oss som sliter med alla projekt, nya reglemnten i branchen, effektiviseringar mm. Jag skulle på ett sätt välkomna en försäljning för att slipp den politiska styrningen men det bästa vore om politikerna kunde ge f-n i styrningen av företaget och staka ut en strategi istället och ta konsekvensen av denna om det skulle leda till motstridigheter t ex mer vinst kontra kostsam utveckling av miljöteknik och uppskalning av denna så att det går att ens börja fundera på att stänga av ett och annat kolkraftverk som till stor del är det ända som finna att tillgå i Europa som inte har lika mycket kärn- och vattenkraft per kapita som vi har här i Sverige. Att göra det som går att göra här och nu är bättre än att ägna sig åt gröna luftslott. Stänga hundra skitiga inef
En på golver på Vattenfall, 23:40, 17 november 2009. Anmäl
Sossarna gav Vattenfall order att expandera och höja priserna så att momsintäkterna skulle öka samt vinster från kolkraften i Tyskland och Polen. Maud var med på det tills det blev avslöjat.
Rick E, 20:45, 17 november 2009. Anmäl
Det här påminner lite om att koka soppa på en spik. Historien i medierna lyfter lixom inte riktigt.
Blek, 20:00, 17 november 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
