Baltikum i kris
Släpp valutan fri
Publicerat 2009-10-06 00:05
Den lettiska regeringen har svårigheter med att uppfylla omvärldens lånekrav. Om valutan tilläts flyta skulle den ekonomiska återhämtningen gå fortare.
Baltikum i kris
- Fler artiklar
- Tillväxt i Baltikum 2011
- Svenska hushåll betalar baltnota
- Swedbank och SEB dominerar baltisk utlåning
- Finansmarknaden straffar Lettland
- Staten riskerar mer än bankerna
- SEB har sett botten i Östeuropa
- Borg fortsätter pressa Lettland
- Lettland godtar IMF-avtal
- Lettland uppges ansöka om stöd från Soros nödfond
- Lettisk regering oenig om IMF-avtal
- Lettland
- Nya pålagor på väg i Lettland
- Lettisk BNP-prognos höjs
- Lettland kan tvingas justera budget
- Lettisk detaljhandel: -31 procent
- Lettland backar om låneregler
- Litauen
- Banker i Litauen klarar miljardsmäll
- Litauen siktar på euro 2013
- Nya storlån för Litauen
- Litauens kreditbetyg nedgraderat
- EU redo att stödja Litauen
Den ekonomiska och politiska krisen i grannlandet Lettland fördjupas. En lettisk regering har redan fallit i finanskrisens spår och den nuvarande sitter löst. Visserligen avvärjdes en akut regeringskris på ett extrainsatt budgetmöte i fredags. Men den styrande koalitionens kompromiss om fortsatta skattehöjningar och utgiftssänkningar uppfyller inte till fullo de åtstramningar som utländska långivare krävt.
Från svenskt håll har både finansministern och statsministern i skarpa ordalag kritiserat den lettiska regeringen för att backa från överenskommelsen. Premiärminister Dombrovskis gick i går till motangrepp och menade – helt korrekt – att Anders Borg är onödigt aggressiv.
Faktum är att Lettland är riktigt illa ute. BNP väntas i år falla med osannolika 18 procent och staten får allt svårare att upprätthålla basala offentliga tjänster såsom sjukvård. Högutbildad arbetskraft söker sig en framtid i andra länder. Missnöjet gror i Riga. Landet är helt beroende av utländska nödlån för att undvika en statskonkurs. Sedan den överhettade lettiska ekonomin kraschade har det spekulerats i en nedskrivning av valutan lats. Det skulle göra landets varor billigare utomlands och därmed ge skjuts åt vad som finns kvar av den lettiska exportindustrin. Den nuvarande osäkerheten kring den framtida växelkursen gör också att utländska investeringar uteblir.
Devalvering är dock ingen mirakelkur. På sikt måste budgeten komma i balans, men en valutanedskrivning skulle snabba upp processen med att nå det målet.
Problemen med en devalvering är att den lettiska staten, likt 20 procent av landets hushåll, tagit sina lån i euro. En eventuell nedskrivning av valutan gör därför lånen markant svårare att betala igen.
Men den nuvarande svältkuren, som går ut på att försvara latsens värde gentemot euron samtidigt som man stramar åt budgeten, leder till ett utdraget lidande för det lettiska folket och till politiska slitningar. Risken för social oro är tydlig, och i förlängningen kan den folkliga vreden mycket väl rikta sig västerut.
För de svenska storbankerna skulle en devalvering innebära ytterligare kreditförluster, vilket Anders Borg är smärtsamt medveten om. Att ett år före valet behöva rädda riskbenägna banker med skattepengar är inget som går hem hos väljarna. Men det kan inte vara den lettiska regeringens uppgift att se till att de utländska bankerna klarar sig. Lika lite kan letterna hållas ansvariga för att devalveringen riskerar att sänka förtroendet för andra valutor som också är knutna till euron. Devalveringspolitiken måste ske på ett trovärdigt sätt, förslagsvis genom att latsen släpps helt fri. En engångsnedskrivning riskerar annars att behöva göras om.
Även om letterna klarar av att sanera budgeten utan att devalvera och därmed kvalificerar sig för euromedlemskap så är det inte säkert att de släpps in i EMU-klubben. Flera av de stora länderna har egna ekonomiska bekymmer. De lär vara fortsatt skeptiska till att släppa in ett litet, politiskt instabilt land som nyligen genomgått ett ekonomiskt stålbad.
Att Lettland, utan att formellt gå med i EMU, ensidigt inför euron är ett alternativ. Så har skett i Montenegro där euron blivit det faktiska betalningsmedlet. Men sådana genvägar uppskattas varken av EU-kommissionen eller Europeiska centralbanken. En devalvering framstår därför som den mest realistiska och minst smärtsamma vägen att gå. Så skedde i Sverige i början på nittiotalet. Efter ett fåfängt och dyrt försvar av kronan släpptes valutan fri.
Lettlands dröm om ett snabbt eurointräde har redan blivit en mardröm. Det är dags för både letterna och deras långivare att vakna.
Läs mer: Tillväxt i Baltikum 2011
Visar 1-10 av 17. Per sida:
Säljer socialdemokraterna eller de borgliga ut våra barns företag och framtid, så är vi snart där själva.
Tessan, 14:23, 11 oktober 2009. Anmäl
Bra. Då kan vi åka dit och handla billigt.
Anders, 14:12, 11 oktober 2009. Anmäl
Håller med Robert Barun: Det lettiska folket ska inte behöva leva i misär för att skydda svenska banker.
Marie, 18:11, 8 oktober 2009. Anmäl
Som skribenten redan påpekat så har 20% av privathushållen tagit lån i utländsk valut. En davalvering skulle för dessa personer vara en katastrof med personliga konkurser som följd. Att var femte hushåll skulle gå i konkurs är en samhällsekonomisk omöjlighet så en devalvering skulle samtidigt föra med sig en lagstiftning för att skydda privathushållen mot fodringsägarna.
En sådan aktion skulle bryta mot de överenskommelser som finns inom EU och troligen medföra kraftiga sanktioner eller tom. uteslutning av landet ifrån EU. Dessutom skulle IMF inte betala ut de lån man redan lovat ut.
Oavsett vilket resultatet skulle bli så vore det sämre för landet än att svettas ut bakfyllan som man gör nu. Det är nog bara att inse att det kryphål, dvs. devalverings politik, som Sverige utnyttjade under 60- till 80-talaet är igentäppt nu.
Mvh
Fredrik, 11:45, 7 oktober 2009. Anmäl
Kom ihåg Sverige i november 1992. Innan dess var vi nyliberaler ensamma om att hävda att valutakurser alltid ska vara fria. Många trodde felaktigt att det var en katastrof när kronan till slut släpptes fri. I själva verket var det då Sverige äntligen fick rätt politik och ett år senare frågade sig många vad alla hade varit så rädda för, det blev ju mycket bättre. Den senaste krisen har vi tagit oss igenom betydligt smärtfriare tack vare en flytande krona istället för höga räntor. Nu upprepas det svenska misstaget i Lettland. Det finns två saker som är rätt, antingen en gemensam valuta eller olika valutor med fria kurser. Fasta kurser är alltid fel.
Nyliberalen., 20:41, 6 oktober 2009. Anmäl
Lustigt att de som ofta försöker hetsa Sverige att ansluta sig till Euron nu tycker att Lettland bör devalvera soooo fuuunny...
K. R. Ona, 20:26, 6 oktober 2009. Anmäl
Byt ledning i SEB och styrelse i Swedebank och låt aktieägarna ta smällen samtidigt som svenska folket kräver ansvar av Borg o Co för obefintlig övervakning av finansäventyret i Baltikum. Vad sysslar finansinspektionen med? Återför bankkontrollen till Per Åsbrinks reglemente. Bankerna driver inflationen med sina dåliga affärer kryddade med avgifter från ett folk, som tvingas leva under ett bankoligopol - fy faan!!
Holmfrid, 18:49, 6 oktober 2009. Anmäl
En riktigt oseriös artikel som inte redogör att den svenska kronan kommer att störtdyka igen om Lettland devalverar. Massor av företag i Sverige som importerar produkter; kläder, mat, elektronik mm (Listan går att göra oändlig) vilket innebär att dessa företag måste höja priserna för oss svenska konsumenter, och/eller svälta sin redan ansträngda lönsamhet ytterligare med uppsägningar och andra kostnadsinbesparingar som följd. Sveriges befolkning ska inte betala Lettlands vettlösa lånekalas, med en urholkad krona.
Sunt förnuft, 15:12, 6 oktober 2009. Anmäl
"Anders Borg är onödigt aggressiv". Som finansminister i EU:s orförandeland har han inget val. Den press han ursätts för av övriga EU lämnar inget utrymme.
När Lettland devalverat kommer Anders Borg att få höra att han gjorde för lite för att förhindra devalveringen. Vi själva , och inte längre letterna, tvingas ju därigenom att täcka våra svenska bankers felspekulation. Dessutom är prestigeförlusten för EMU ett faktum.
Björn von der Esch
Björn von der Esch, 14:47, 6 oktober 2009. Anmäl
Mycket svårlöst situation.En handl.plan - ge bankerna temp.förlagslån/låt dem skriva ner eurofordran till en antagen dagskurs i Lat. Och devalvera. En devalvering är det enda som kan få igång ekonomin.
B Portell, 11:13, 6 oktober 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
