Spretig krismedicin
Publicerat 2009-10-07 00:05
Vid ett regeringsskifte kan väljarna räkna med högre skatter, högre bidrag och ännu mer pengar till kommunerna. Det är ett dåligt krisrecept för Sverige.
DN Teman i artikeln
I går var det dags för oppositionen att presentera sina skuggbudgetar. En gemensam ekonomisk politik får vänta till april. Med tanke på spretigheten i förslagen har de rödgröna svåra förhandlingar framför sig.
Tre övergripande teman går att urskilja: Skatterna höjs, regeringens miljardregn över kommunerna övertrumfas och den som inte jobbar får högre ersättning. Det som skiljer är åtgärdernas omfattning och utformning. Partierna har inga gemensamma förslag till reformer av inkomstskatterna, a-kassan eller sjukförsäkringen. De samlade förslag som lades fram är i flera fall kända sedan tidigare, däribland en marginell reform av fastighetsskatten.
Samtliga gjorde ett nummer av att regeringen är oansvarig som lånar till skattesänkningar. Retoriken haltar eftersom oppositionen i stället lånar till utgiftsökningar. Statens upplåningsbehov förblir lika stort.
Nivån på skattehöjningarna skiljer sig markant. Vänsterpartiet vill att staten tar in ytterligare 55 miljarder kronor från medborgarna. Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår 20 respektive 17 miljarder kronor.
Sverige har redan bland de högsta skatterna i världen. Att fortsätta höja dem är en särskilt dålig idé i kristider eftersom hushållens ekonomiska svängrum krymper. Men sänkta skatter är inte bara en fråga om landets konkurrenskraft och sysselsättningstillväxt. Det handlar också om individens rätt till sin egen inkomst. Faktum är att staten inte kan ge medborgarna någonting utan att först ta någonting ifrån dem.
Oppositionens höga tonläge kring regeringens skattepolitik klingar också falskt när både S och MP i stort accepterar de redan genomförda delarna av jobbskatteavdraget. Däremot säger de alla nej till det kommande fjärde steget. Det skattesubventionerade rotavdraget ska utökas. Alla tre vill också fortsätta att sänka skatten för pensionärer.
De tre partierna vill ge mer till kommunerna, trots att de redan fått mer än de bad om av regeringen. Både opposition och regering verkar ha missat att jobbtillväxt i den privata sektorn, vilken i princip stått still sedan 1950-talet, är en förutsättning för välfärdssamhället. Lika lätt som det också är att ge kommunerna extra miljarder i kristider, lika svårt är det att ta tillbaka dem senare. Att utöka den offentliga sektorn genom att kraftigt beskatta de välståndsbildande krafterna har Sverige redan prövat. Då föll vi drastiskt i världens välståndsliga.
Några påtagliga förbättringar av företagsklimatet är inte att vänta vid ett regeringsskifte. Förslaget om en ny statlig riskkapitalfond kan slängas i papperskorgen direkt. Sjätte AP-fondens misslyckande inom detta område borde räcka som avskräckande exempel. Ett riskkapitalavdrag för privatpersoner kan vara en god idé, så länge det inte blir alltför krångligt.
Synen på a-kassan skiljer också mellan partierna. S och V vill höja ersättningarna och sänka avgiften medan MP är mer återhållsamt. Miljöpartiet vill också fortsätta på regeringens inslagna linje med hushållsavdrag och slopad fömögenhetsskatt.
Att Vänstern fortfarande ifrågasätter det finanspolitiska ramverket bevisar att partiet inte är att lita på när det kommer till att garantera sunda statsfinanser. Det borde oroa Mona Sahlin likaväl som väljarkåren.
Oppositionens strid mot regeringen står i frågan om det ska bli mer eller mindre lönsamt att jobba. Det valet borde inte vara så svårt.
Visar 1-10 av 44. Per sida:
Rätt till sin egen inkomst....? Ja men en del har ju inte ens en inkomst...? Varför inte införa medborgarlön?
Frågvisa Anna, 08:47, 12 oktober 2009. Anmäl
Det där stämmer faktiskt till hundra procent. Lars - Gunnar. Det är ju dessutom en välbeställds glada argument att det liger till så. Jag inversterar mina pengar säger han förnöjt, medan den för alltid fattige, underklassen, bara spenderar på en massa onödigt. Då går ju hela karusellen ihop om bidrag ges till ungdomar och sjuka. Pengarna stannar i Sverige, företagen blomstrar, och tillväxten ökar, när dessa spenderar. Se på Zlatan och hans gelikar. De köper snabba bilar så fort de blir nyrika.
Lisa, 12:57, 11 oktober 2009. Anmäl
Att gynna dom redan rika skapar inga nya jobb, det är bara en blådunst i ansiktiet på alla dom arbetslösa ungdomarna. När de mindre bemedlade får lite mer pengar att rör sig med kommer dom pengarna direkt ut i samhällshjulet, handel mest. Där skapar dom jobb hindrar konkurser mm. När en rik person får mer pengar inversterar han/hon i Brasilienfonder!
Större skillnader mellan människor ökar krisen i Sverige och Världen inse detta!
Stifta en ny lag!: Rätten till arbete!
hälsar Lars-Gunnar Hultin Härnösand!
Lars-Gunnar Hultin, (Webbsida) 08:55, 10 oktober 2009. Anmäl
Utan att ha läst just denna DNs osignerade ledare (har ju förstås läst en hel del på annat håll) så vill jag säga: Tvärtom! Det låter inte alls som påskines
"ett dåligt krisrecept för Sverige"!
Det låter som klassisk politik enligt Keynes på 30-talet - "New Deal" - som i USA under Roosevelt tog landet framåt och uppåt ur depressionen.
Förstår inte varför diktaturkramaren Friedmann's gammaldags idéer omhuldas så...
Tant A, 00:32, 10 oktober 2009. Anmäl
Varför skulle det vara oförskämt att kalla någon för bidragstagare? Och vem har påstått att det skule vara sämmre att ha bidrag än att vara del av ett försäkringssystem?
Matte, 10:46, 9 oktober 2009. Anmäl
Sign "Olika" måste ha skrivit världens längsta mening (utan punkt). Dessutom fullkomligt obegriplig.
Många andra skribenter skulle behöva en lektion i skillnaden mellan välstånd och välfärd och det faktum att välfärd förutsätter förekomsten av välstånd.
Torbjörn Larsson, 09:13, 9 oktober 2009. Anmäl
Jag undrar vad det är DN kallar bidrag. Är det ersättningar från allmänna försäkringar. Många sjuka har jobbat i decennier innan de fick sjukersättning. Det är faktiskt oförskämt att kalla dessa bidragstagare. Det enda direkta bidrag som finns ni är vårdnadsbidrag och socialbidrag och ökningen där svarar inte oppostionen för.
Tord Oscarsson, 00:06, 9 oktober 2009. Anmäl
Det finns många som av olika skäl saknar möjlighet att få en anställning med lön. Däremot kan väl alla arbeta på ett eller annat sätt, antar jag.Men vi måste ju kunna försörja oss också och alla borde ha rätt till en del av det jorden ger.
Anna, 18:02, 8 oktober 2009. Anmäl
RE: L, 00:35, 8 oktober 2009
Du verkar ha svårt att förstå att skattesäkningar är en långsiktig investering i välfärden medan skatt nu är en kortsiktig konsumtion. Såklart handlar det om balans mellan långsiktigt och kortsiktig välfärd. Denna balans är i dag brutalt rubbad men du verkar inte förstå att skatt nu långsiktigt rubbar balansen för att kunna ha någon välfärd.
Det är visst ...
... inte mycket du förstår, särskillt om långsiktigt kontra kortsiktigt, 17:40, 8 oktober 2009. Anmäl
Finns tydligen någon till utom de i den rödgröna röraan som anser att svenska arbetare kommer långt ner på listan vad våra skattepengar skall användas till höga skatter skänk bort pengar spendera skattepengar på mycket som svenskarna ej efterfrågar, då några äntligen har viljan att ändra så att de som arbetar ihop pengarna skall få behålla lite mer då försöker vissa få det till att det lånas för skattessänkningar att de lånas till att skänka bort det nämns aldrig då ligger högre och anses viktigare på deras lista de arbetande är bara gräsrötter tukta dem så de ej klagar, de arbetande förstår ej hur de skall använda sina införtjänade pengar det vet bara vi de rödgröna
olika, 08:50, 8 oktober 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
