Väck världshandeln
Publicerat 2009-07-13 00:29
Världens ledare ska nu få till stånd ett nytt frihandelsavtal. Som EU-ordförande måste Sverige trycka på för att finna en överenskommelse.
I skuggan av klimatöverenskommelsen vid G8-mötet i Italien enades de ekonomiska stormakterna om ett annat, minst lika viktigt, beslut: senast nästa år ska förhandlingarna inom den så kallade Doharundan vara avslutade.
Doharundan har fått namn efter den stad där samtalen började 2001 och dess syfte är att bygga ut världshandelsorganisationen WTO:s frihandelsavtal.
Världens tullmurar ska succesivt minska, liksom subventionerna till framför allt jordbruket. Även handeln med tjänster ska förenklas, är tanken.
Förhandlingarna skulle avslutats redan 2005 men sorgligt nog har samtalen kraschat gång efter annan. De rika länderna, i första hand EU och USA, har beskyllt tillväxtländerna för att inte öppna upp sina marknader genom sänkta tullar.
De i sin tur menar, med rätta, att den rika världen inte gjort tillräckligt för att göra sig av med protektionistiskt jordbruksstöd.
Därför är det glädjande att G8 och tio ”gästländer” (inklusive Kina, Indien och Brasilien) som bjudits in till mötesorten L’Aquila enats om att snarast återuppta förhandlingarna.
Beslutet ska ses i ljuset av valen i nyckelländerna USA och Indien vars nyvalda regeringar verkar vara villiga till omstart. Det banar också väg för mer konkreta resultat på G20:s septembermöte i USA.
De flesta internationella toppmöten brukar avslutas med löften om förbättrade handelsrelationer. Risken finns dock att förhandlingarna återigen strandar.
Det vore i så fall en katastrof. Inte minst för de fattigaste u-länderna som har relativt sett mest att tjäna på att få igång sin export.
Nu lovade visserligen G8-gruppen att öka sitt utevcklingsbistånd till framförallt Afrika. Det är lovvärt i sig. Men det viktigaste för världens fattigaste är inte allmosor utan att i avsaknad av hinder få sälja sina varor på världsmarknaden.
Efter G20-mötet i november förra året prisade deltagarna handelns förtjänster. Trots det har 17 medlemsländer infört protektionistiska åtgärder sedan dess, enligt en rapport från Värlsbanken.
De rika länderna använder sig främst av inhemska subventioner. Stöden till bilindustrin och jordbruket har ökat markant. Utvecklingsländerna å sin sida använder sig av ett batteri av handelsförstörande ingrepp såsom höjda tullar och importförbud.
WTO räknar med att världshandeln krymper med nio procent under 2009, det största fallet sedan andra världskriget. Enligt Världsbanken beror dock minskningen på fallande efterfrågan och inte protektionism. Klart är ändå att det världen behöver nu är mer handel, inte mindre.
Anledningarna att oroa sig över fler misslyckade förhandlingar är många. De två internationellt ansedda ekonomerna Barry Eichengreen och Kevin O’Rourke visar i ny statistik att läget för världsekonomin är värre än under krisen på 1930-talet. Världens totala produktion, handel och börsvärde faller snabbare nu än då.
Lärdomarna från den krisen säger bland annat att all form av protektionism förvärrar lågkonjunkturen. Sverige har i sin roll som EU:s ledare en unik möjlighet att påverka världen i frihandelsvänlig riktning. Det är en chans som vi måste ta.
Visar 1-4 av 4. Per sida:
Den globala kris som sveper fram över en värld med tillväxt som mål och pengar som medel utvecklar samhällen på gränsen till vad vi och vår jord klarar. Problemet med lösningarna av en kris med denna dignitet är att nuvarande ledarskap, pga olika skäl är låsta i tankebanor som leder in på lösningar inom ramen för nuvarande samhällssystem. Innan de framtida samhällena finner de framtida lösningarna måste man våga ifrågasätta grundläggande mekanismer för nuvarande system om de verkligen ska skapa förutsättningar till en bättre värld. Det ansvaret, och de förväntningarna bör man ha på världens ledare alla kategorier. Det handlar mycket om att våga överge nuvarande tankebanor och bana väg för helt nya samhällssystem. Anser man att nuvarande globala system inte uppfyller de bästa kraven/möjligheterna man kan ställa på ett framtida hållbart samhälle, ja, då måste man vara beredd att förändra. Då måste även tillväxtdoktriner, global handel etc, våga ifrågasättas. Då måste nuvarande ekonomiska
Jerry Nilsson, 08:40, 16 juli 2009. Anmäl
Hur tjänar fattiga länder på ökad export? Att mera av frukten av deras hårda arbete exporteras för att konsumeras i västvärlden till enorma vinster för internationella produktbolag?
WTO och dess ekonomiska politik som påtvingas tredje värden är en av grundorsakerna till deras befolknings fortsatta fattigdom.
Anders, 08:20, 14 juli 2009. Anmäl
De fattiga länderna har mest att tjäna på att få igång sin export,påstås det.Ja kanske är det så, men vilka tar vinsten?Alla är ute efter att tjäna pengar och den fattige har inte mycket att sätta emot när någon vill ha hans jord och därmed ta ifrån honom försörjningsmöjligheterna.EU lär pressa Afrika om nytt handelsavtal.Det skulle vara klart redan 2007 men ännu står parterna långt ifrån varandra.EU-kommisionen vill ta bort alla tullar och menar att det kommer att hjälpa Afrika medan andra påstår att bara EU kan tjäna på frihandel.EU:s fiskeavtal med Västafrika är ett exempel på något negativt för afrikanerna.De är ju mycket beroende av sin fisk men den börjar nu försvinna på grund av det omfattande rovfiske som bedrivs av utländska fartyg.En miljökatastrof hotar som kommer att få svåra konsekvenser . Har de afrikanska folken verkligen något att vinna på ett samarbete med EU?
marie lind, 09:22, 13 juli 2009. Anmäl
ge mig mer betalt och jag lovar att jag ska konsumera mera. den här krisen kan inte vändas! Den kan bara verka ut! Under den tiden behövs en rättvis fördelningspoletik så att det inte blir kaos i samhället. vi har goda förutsättningar att bygga en bra framtid för alla i Sverige, med vattenkraften skogen och malmen. Bra kommunikationer och en bra offentlig sektor. problemet är papper med ett visst symboliskt tryck som vi värdesätter! behöver vi dessa för att hjälpa våra sjuka hungrande unga och gamla? jag tror att man kan ta en bit papper och skriva vilja och solidaritet på och använda det i stället när det värkligen gäller! En valuta som är byggd på att vi behöver 3-5 jordklot till för att rättfärdiga sitt värde säger ju sig själv är hopplöst att försöka exportera till resterande miljarder människor som inte fått tagit del av den materiella välfärd som vi har i Sverige. de blir snarare delaktika i den global baksmälla som räkningen kostar oss alla! Vi kan inte konsumera oss ur kr
lappen viking, 04:20, 13 juli 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
