Det goda med det onda
Publicerat 2007-03-25 00:20
Varför är Sverige ett så bra land att leva i?
Mycket av det goda hänger ihop med det onda, alltså umbäranden i det förflutna som har vänts till fördelar.
Stormaktstiden på 1600-talet var ett elände för vanligt folk. Hårda pålagor, ständigt utskrivningar av unga män till krigen där man dukade under av magsjuka, kyla, skoskav och kulor.
Sveriges befolkning räckte inte till den stormaktsroll som landet råkade få, genom ett tillfälligt maktvakuum i norra Europa. Ledningen kompenserade med god administration, järnkoll på varje brukbar bonddräng.
I förlängningen av denna militära ordning och reda ligger folkbokföringen, vaccineringarna, den allmänna folkskolan och välfärdsstaten. Som tur var förlorade man krigen, slutgiltigt 1809 då Finland gled Sverige ur händerna, och tvingades kanalisera energin i vettigare riktning.
Ibland är det hälsosammare att få stryk på slagfältet än att vinna. Ett omvänt exempel: Israels triumf i sexdagarskriget 1967, när stora områden erövrades, har vänts till landets värsta politiska huvudvärk.
Varför har det lilla Europa dominerat världen de senaste 500 åren?
Också här går ont hand i hand med gott. Det var Europas mångfald - i kontrast till det homogena och stillastående Kina - som tvingade fram en dynamisk konkurrens mellan furstarna.
I enhetliga kulturer som den kinesiska eller arabiska kunde hotfulla nymodigheter tryckas undan av det styrande skiktet. I Europa poppade de alltid upp någon annanstans. Samma tävlan som ledde till ständiga krig ledde också till vetenskapliga framsteg, upptäcktsresor och tankens frihet.
Ett fattigt och efterblivet hörn av världen kunde plötsligt plocka de bästa idéerna från andra civilisationer, vidareutveckla dem och ta kontroll över större delen av klotet. Också det på gott och ont.
När Romfördraget, EU:s grundläggande kontrakt, i dag fyller 50 år är det ett tillfälle att minnas denna motsägelsefulla historia. Den europeiska unionen är det politiska svaret på den kulturella mångfaldens dilemma.
För ett par veckor sedan tipsade ledarsidan om den brittiske historikern Timothy Garton Ashs initiativ på www.europeanstory.net. Professorn lade själv grunden med en essä om Europas sex pelare - Frihet, Fred, Lag, Välstånd, Mångfald, Solidaritet - och bjöd in andra till den gemensamma europeiska berättelsen.
Bakgrunden är återigen en paradox, det medelålders EU:s sagolika framgångar i kontrast till dess usla popularitet. Med 27 medlemsländer har Europa för första gången enats på fredlig väg, men till priset av folkligt motstånd och svag beslutskraft.
Det behövs en gemensam offentlighet, om inte centrifugalkraften ska sätta in igen. Fotbollens Champions League och schlagerfestivalens europop räcker inte. Alla spelar visserligen likadant men så var det före 1914 också, och då gick det åt helvete med besked.
Viktigast av Timothy Garton Ashs sex nyckelord är mångfalden. De andra värderingarna omfattas numera i teorin av hela världen, men Europas variationsrikedom förblir unik på så liten yta.
Vår största tillgång är vår största svaghet. Skillnaderna i språk och kultur gör det osannolikt att Europa skulle utvecklas till något Förenta staterna av amerikansk modell.
Inläggen på europeanstory.net andas ändå optimism. Yngre generationer definierar sig mer som européer än äldre, inte minst tack vare gränsöverskridande utbildning. Miljöhoten och behovet att balansera den ekonomiska globaliseringen politiskt drar också i riktning mot integration.
Men vad ska det bli av EU om inte Europas förenta stater?
Frågan reds ut pedagogiskt i en ny bok, "Europa Quo Vadis?" (SNS) av professorerna Christer Jönsson, Sven Tägil och Gunnar Törnqvist. De listar faktorerna som krävs för en federation, och konstaterar att EU har kommit en liten bit på den vägen:
Författning, demokratisk förankring, gemensam valuta och beskattning, samlad utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik, övernationellt ledarskap. Fyra halvträffar av åtta möjliga.
Konflikten mellan ett överstatligt och mellanstatligt EU kan upplösas av en annan logik - regionernas och nätverkens Europa.
Regionerna är naturliga enheter. Nätverken är oberoende av territorium och organiseras spontant på alla nivåer. Tillsammans ger de en ny mosaik, där mångfald och enhet inte behöver stå mot varandra.
Staten var en produkt av krigens 1600-tal, också exporterad till hela världen. Det som uppfanns i Europa kan upplösas i Europa.
En mer splittrad och villrådig 50-åring får man leta efter, men också en vackrare.
Niklas Ekdal
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
