Dyrt ryskt spionage

I går högtidlighöll Storbritannien treårsdagen av terrordåden i London. 52 människor fick sätta livet till under de samordnade bombattacker mot Londons kollektivtrafik som utfördes av islamistiska extremister den 7 juli 2005. Hotbilden från liknande radikala element kvarstår.

Nu kommer oroväckande signaler om bristande kapacitet för att värna britternas säkerhet. Källor i Whitehall hävdar i söndagens Daily Telegraph att ryskt militär- och företagsspionage allvarligt underminerar kampen mot terrorismen. Den stora kraftansträngning som krävs för att hålla koll på spionerna har resulterat i en "mycket större sannolikhet" för att extremister lyckas genomföra sina terrorplaner.

I förra veckan läckte Whitehall att Ryssland ligger på tredje plats på listan över hot mot Storbritannien, efter terrorism i regi av al-Qaida och det iranska kärnvapenhotet. Frågan aktualiserades också på G8-mötet mellan världens ledande ekonomier.

"Vi har noterat ett antal texter i den brittiska pressen, som våra statsvetare inte anser vara tillfälligheter och som spär på bilden av Ryssland som ett hot mot Storbritannien", sade president Medvedevs medhjälpare Sergej Prichodko under G8-mötets första dag, enligt Itar-Tass. "Sådana artiklar skulle vara komiska om det inte var för att de reflekterar åsikterna hos de som inte är intresserade av en normalisering av de rysk-brittiska relationerna."

Men det finns skäl till misstron. En säkerhetskälla säger till Daily Telegraph, med hänvisning till mordet på den regimkritiske Aleksandr Litvinenko: "Ryssland är ett land som misstänks ha utfört mord på brittiska gator. Det måste antas att har de gjort det en gång, så kommer de att göra det igen."

Samtidigt har Storbritannien nu gett politisk asyl till Andrej Sidelnikov, ledare för den ryska oppositionella ungdomsrörelsen Pora! (ungefär "Det är dags!"). Liberala Pora! har lånat namn och inspiration från den ukrainska ungdomsrörelse som bidrog till den orangea revolutionen 2004-2005.

"Vi ser [Sidelnikovs asyl] som ett erkännande av det faktum att dagens Ryssland har blivit ett odemokratiskt land, där man gör våld på medborgarnas fri- och rättigheter", skriver Pora! på sin hemsida.

Lika uppgivna inför situationen i öst är de brittiska medierna, som konstaterar att få tecken tyder på ett upptinande av det nya kalla kriget. Moskva och London turades om att utvisa ambassadtjänstemän under förra sommarens diplomatkris, föranledd av Rysslands vägran att lämna ut Aleksandr Litvinenkos förmodade mördare Andrej Lugovoj. I samma veva stängde Ryssland två kontor tillhörande British council, vars uppgift är att sprida brittisk Kultur - inte politik - i utlandet. Moskva har i sin tur anklagat London för att skydda personer som man vill ställa inför rätta, till exempel exiloligarken Boris Berezovskij.

Tony Blair och Vladimir Putin stångades över spionfrågan under förra årets G8-möte. I går var det dags för deras efterträdare att träffas för första gången. Ett upptornande oljebråk hotade att överskugga mötet när brittiska BP på måndagseftermiddagen stämde sin ryska partner över en gemensam oljesatsning, Rysslands tredje största oljeproducent.

Men president Medvedev var inte sen att meddela den brittiske premiärministern Gordon Brown att han är angelägen om att förbättra relationerna. Om det är korrekt att antalet ryska spioner nu är uppe i samma antal som under kalla kriget, vilket flera säkerhetskällor uppgett, så bör minskad rysk underrättelseverksamhet vara ett av kraven innan vänskapsbanden knyts ihop igen. Då hotnivån för terroristattacker ligger kvar på "severe", det vill säga mycket allvarlig, är det inte rimligt att låta Medvedevs spioner distrahera säkerhetstjänsten från dess större uppgift: att skydda civila från terrorism.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut