Gratiskulturen: Tidningsföretagen har inte råd att ge bort sitt material.
Publicerat 2009-07-21 00:20
Signerat - Johannes Åman.
Prognoser är ofta besvärjelser. De handlar mer om det vi fruktar än om de faktiska förutsättningarna för morgondagen.
Att tidningsbranchen är i kris erkänner de flesta journalister. Först skärpte internet konkurrensen om annonserna och pressade priserna. Sedan kom finanskrisen och den djupa konjunkturnedgången. I USA är tidningsdöden redan ett faktum. Över hela världen fruktas den.
De mest ideologiska nätentusiasterna ser här inget problem. De etablerade massmedierna är i deras ögon dinosaurier som världen klarar sig bra utan.
Andra nätentusiaster pekar på utvecklingen för tidningarnas nätupplagor: Får de inte fler och fler besökare? Har inte tidningarnas intäkter för nätannonser ökat? Helt sant. Men i förhållande till kostnaderna för att producera det innehåll som tidningarnas nyhetssajter lever på är nätintäkterna alltjämt små.
En mer seriös ansats har Financial Times chefredaktör Lionel Barber (SvD 20/7). När han i slutet av förra veckan höll ett anförande på temat ”Why journalism matters” underkände han den nuvarande modellen där tidningarna gratis lägger ut sitt material på nätet. Inom ett år kommer nästan alla nyhetsorganisationer att ta betalt för innehåll, förutspådde han.
Det var djärvt. Många har försökt och nästan lika många har tvingats ge upp. Inte ens New York Times lyckades utan återgick efter några år till att erbjuda sina artiklar gratis. Varför skulle det gå den här gången?
Barber hade inget tydligt svar på det. Den väg framåt han pekar ut handlar mer om hans egen tidning än om tidningsbranschen som helhet. En nyhetsorganisation bör, hävdade han, fokusera på det som skiljer den från andra. Sedan ska man etablera en plattform på nätet utifrån vilken detta unika innehåll kan säljas, styckevis eller som prenumeration.
Inom den journalistiska nisch som Financial Times befinner sig är detta inte omöjligt. Den amerikanska konkurrenten Wall Street Journal har redan med framgång tagit betalt för delar av sitt innehåll. Ju mer specialiserat innehåll man erbjuder och ju betalstarkare läsekrets man har, desto lättare är det att ta betalt för nyheter på nätet.
Financial Times och ytterligare några affärstidningar kan mycket väl komma att följa Wall Street Journals exempel. Men det var naturligtvis inget misstag att Lionel Barber uttalade sig mer generellt om nyhetsbranschen. Han vet precis som alla andra att det är svårt att ensam förändra en gratiskultur. Den djärva prognosen ska nog därför mest ses som en uppmaning till andra nyhetsföretag att följa efter.
Nätsurfare som är vana att slippa betala kommer inte plötsligt att börja göra det för att de når enstaka spärrade sidor. Irriterat hoppar de i stället vidare till någon av nätets alla gratissidor.
Skulle nyhetsbranschen agera samordnat eller i alla fall ungefär samtidigt kan dynamiken bli en annan. Alternativen för den nyhetsintresserade surfaren blir då så mycket sämre att betalningsviljan ökar. Skulle många nyhetsföretag agera samtidigt finns också stordriftsfördelar. Priset för betalningssystemen kan pressas, och om många företag använder samma system blir det också lättare för användarna.
Det är en etablerad sanning att nätet vant människor vid att information är gratis. Men det är inte hela historien om hur internet förändrat vår kultur- och nyhetskonsumtion. Nätet har också frigjort en efterfrågan som tidigare varit dold.
Den gamla världens sanning att böcker bara är kommersiellt gångbara under några få år är överspelad. Nätbokhandlare tjänar i dag inte bara pengar på bästsäljare utan också på titlar som var och en säljer små volymer över längre tid.
På liknande sätt finns ett orealiserat värde i nyhetsföretagens material på nätet. Det finns ett intresse för innehållet. Men räcker det?
För det första saknas ännu system för betalning som är enkla nog. För det andra vet vi inte om det pris som nätsurfarna är beredda att betala är tillräckligt för att finansiera journalistik av hög kvalitet.
Johannes Åman
Visar 1-10 av 60. Per sida:
Själv prenumerar jag på DN sedan 1984. Läser dock DN mest på webben. Tror faktiskt jag skulle byta till en annnan prenumeration om web-versionen kostade pengar. Man läser nämligen gärna samma tidning på nätet som den man prenumererar på.
Visst man kan kanske logga in med hjälp av DN-kortet, men det är bökigt, och "Generation Gratis" vill att det ska vara enkelt snarare en gratis.
pissenisse, 14:38, 23 juli 2009. Anmäl
Jag vill påstå att kartellbildning aldrig är ett alternativ. Tidningarna måste förstå att dom inte äger informationen på samma sätt som tidigare. Idag läser vi till stor del samma nyheter i samtliga tidningar och skulle man låsa in dessa nyheter så kan jag garantera att alternativ skulle blomma upp på en gång.
Det finns även ett annat problem med Åmans resonemang. Även om samtliga mediebolag skulle gå samman i en kartell så kommer man inte vinna över alla läsarna. De skulle istället välja SVT/SR eller sociala nätverk som Twitter/Facebook/Bloggar. Vad är det som säger att det är journalister som kommer att stå för bevakning och censur i framtiden?
Jenny, 08:44, 23 juli 2009. Anmäl
Då kan man ju bara hoppas på att folk använder huvudet och bojkottar dagens skitblaskor även kallad "kvällspressen" (Aftonbladet, Expressen och mer och mer DN och SvD) också kända som Se&Hör.
.
Det är inte "journalistik av hög kvalitet" och inget som vi i västvärlden är i behov av mer än skvallerkärringarna hos frissan.
Jocce Hedberg, 01:14, 22 juli 2009. Anmäl
Om det nu är så svårt att få kalkylen produktion-onlinepublicering at gå ihop - sluta publicera online!
Den så kallade Tidningsdöden existerar endast för att tidningarna har sagt så.
Anna, 21:17, 21 juli 2009. Anmäl
jag kan mycket väl tänka mig att betala för tidning på nätet. Men den direktdemokratin fruktas troligtvis av de stora tidningarna.
jw, 20:28, 21 juli 2009. Anmäl
Vansinne!
Bilda kartell snacka om att skjuta sig i foten!
Läsarna kommer att fly.
Smartare än så får man vara.
Tror att reklamplatserna säljs för billigt och distributionen är nästan lika med noll.
Betalningsviljan finns och det finns micro betalnings system, se SL o SMS.
Dags för de gamla drakarna och börja tänka nytt och kreativt, det finns ett enormt sug efter kvalitet och möjligheten att som läsare vara delaktigt i nyheterna
Petter, 19:49, 21 juli 2009. Anmäl
Om journalistiken blir kvalificerad, och då menar jag i klass med BBC, Al Jazeera o.s.v så betalar man. Men utsikterna att DN skulle klara de kraven med sin personal och redaktionspolitik är minimala. Tidningarna behöver kvalificerat folk, och dem får man inte till lågpris.
Victor F., 17:48, 21 juli 2009. Anmäl
Skulle kunna tänka mig betala men det man idag får gratis är värt mycket lite.
nemesis, 17:44, 21 juli 2009. Anmäl
Om DN lägger ned så kommer jag som exempel gå till Reuters och BBC för nyheter istället.
Det är ju inget mer en det man måste göra då.
Petter S., 16:56, 21 juli 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
