Höghastighetståg: Inte klimatsmart.
Publicerat 2009-08-22 00:20
Signerat - Johannes Åman.
Framtiden är svårfångad. Politik måste därför till en del baseras på magkänsla. Känns beslutet rätt? Passar det in i en större vision om vad vi vill och stävar efter?
Det går inte att räkna fram vad som är rätt politik. Ändå kan det vara klokt att räkna, för de som gör det inser ibland att magkänslan spelat dem ett spratt.
Höghastighetsbanor har i dag magkänslan på sin sida. Klimatet står högt på agendan, och tåg är miljövänligare än både flygplan och bilar. Vad kan då vara mer progressivt än att satsa på moderna tåg?
Det är här räkningen kommer in i bilden. För den som säger att höghastighetsbanor är en klimatsmart investering säger något om verkligheten, om utsläppsminskningar och om kostnaderna för dessa.
Jan-Eric Nilsson och Roger Pyddoke visar i sin rapport för Expertgruppen för miljöstudier – och på DN Debatt (21/8) – att dessa påstående vilar på mycket svag grund. Räkneexemplet, att man för samma belopp som Götalandsbanan beräknats uppgå till skulle få 40 gånger så stor global utsläppsminskning om man i stället köpte utsläppsrätter, är talande.
Skillnaden är så dramatisk att den inte kan bortförklaras. Att byggande av höghastighetsbanor är en ineffektiv åtgärd för att minska koldioxidutsläppen är inte en åsikt. Det är ett faktum.
Det kan förstås finnas andra skäl att satsa på modern järnväg. I storstadsregioner har spårtrafiken den stora fördelen att de snabbt kan transportera många människor. Att järnvägsnätet på många sträckor ligger nära kapacitetstaket är också ett starkt skäl att investera i nya spår.
Höghastighetsbanor har fördelen att de ger tidsvinster som kan få människor som tidigare valt flyg eller bil att i stället resa med tåg. Bra. Men eftersom de som berörs är relativt få och investeringskostnaderna så höga blir det svårt att få ihop kalkylen.
Sverige är helt enkelt för glesbefolkat för att just höghastighetsbanor ska var den spårinvesteringen som ger mest för pengarna.
Johannes Åman
Visar 1-10 av 18. Per sida:
Det hände i morgon skrev: "Uppenbarligen är Sverige inte längre en teknik- och ingenjörsnation."
Sverige blev rikt för att vi hade marknad, frihandel och fred. Ingenjörer hade mångsidiga talanger och begrep även ekonomi; man måste kunna sälja. Dessa ingenjörer skapade stora företag. Är själv ingenjör (och har läst lite ekonomi och annat). Idag känns Sverige kollektivistiskt och konsensusbetonat där människor är rätt fega och det tror jag försvårar för talanger. Jag antar att en moralisk värdeledd uppryckning vore bra. (I kollektivistiska miljöer återstår nog bara utrymme för den nyttomaximerande individen att ta för sig på andras bekostnad; omfördelning)
Jag finner det helt övertygande att det inte finns någon klimatkris eller något hot med av oss utsläppt koldioxid. Det är även en spridd mening i Asien (även bland forskare) och nu är det Asiens ekonomier som är på hugget, och de kommer inte att segra med en massa klimat-trams. Eftersom klimathotet är ett påhitt som inte har grund i
Magnus, 15:11, 26 augusti 2009. Anmäl
Var kommer denna idé om att södra Sverige är tätbefolkat ifrån? Skåne har sammanlagt färre invånare än en enda storstad, och inte händer det mycket om man lägger dit Blekinges och Hallands befolkning. Har ni aldrig varit utanför sockengränserna?
jomon denki, 17:31, 25 augusti 2009. Anmäl
Svar Lilja:ja, det finns några snabbtågslinjer på kontinenten där befolkningsstrukturen liknar södra Sveriges. De är oerhört olönsamma! Det krävs minst tredubbel befolkning för att det ska gå ihop.
Åman har rätt när han talar om samhällsnyttan. Men det där med att Sverige är för glesbefolkat stämmer inte om vi talar om södra Sverige. Flera regioner i Europa med samma befolkningstäthet som sträckan Sthlm-GBG-Malmö har snabbtåg. Ingen har väl trott att vi skulle bygga sanbbtåg till Pajala men den nämnda sträckan är vettig liksom Sthlm-Västerås-Örebro. de få människorna Åman talar om... ja ,det är ju inte så konstigt om folk inte utnyttjar en service som inte finns.
Johnny Lilja, 18:24, 24 augusti 2009. Anmäl
Uppenbarligen är Sverige inte längre en teknik- och ingenjörsnation. Frågan är vad vi är istället: en nation av okunniga tyckare måhända?
Mänskligheten har den stora fördelen att den påhejad av ekonomer kommer att utrota sig själv: ingen större förlust.
Det hände i morgon, 06:50, 24 augusti 2009. Anmäl
Eskil. Hear-hear!
Intellektuella klimatet kvalmigt . Att vi påverkar klimatet menar en mängd toppforskare är lögn. Jag finner med kompetens på hygglig nivå att de har rätt.
www.nipccreport.org
Det vi ska dividera om är ekonomi.
Kan vi inte diskutera några framtidssatsningar utan att det slutar i en oändlig koldioxidexercis?
Eskil, 10:26, 23 augusti 2009. Anmäl
Priserna för tåg måste chocksänkas. Att ta tåget till och från Stockholm från Kristianstad där jag bor kostar 1600 kronor. Som en resa till ett medelhavs land.Man pratar om att tåget ska marknads anpassas men att ha priser där 90 % av priset är ren vinst visar att marknaden inte fungerar. Hade vi haft sådana priser på mat hade det blivit revolution om så bara 20 % varit vinst. naturligtvis är inget tåg lönsamt med dessa groteska priser. Folk tycker 300 kronors a-kasse höjning är mycket tänk då 1600 kronor för en resa.
Stefan, 05:40, 23 augusti 2009. Anmäl
I rapporten räknas dessutom inte inflyttningen till storstäderna med, folk vill inte bo i glesbygden längre! Dessutom kommer en HH-bana, som binder samman runt 40% av Sveriges befolkning på högst 2h, synergiskt öka bältets attraktivitet och ge en exponentiell befolkningsökning.
Ola, 02:31, 23 augusti 2009. Anmäl
Faktum är att större delen av Sveriges befolkning bor längs med sträckningen av en sån här bana. Och vad spelar glesbefolkning för roll? Det är ju ett argument för eftersom syftet är att binda ihop större städer och konkurrera med flyget. Vi pratar Stockholm - Malmö med kanske max ett stopp och sen Europa.
Är glesbefolkning ett argument mot flyget? Nä.
08, 23:44, 22 augusti 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
