Lärarrollen: In med katedern.
Publicerat 2009-09-26 00:05
Signerat - Malin Siwe.
Skolverket har gått igenom internationell och svensk forskning för att förstå varför dagens svenska elever inte kan lika mycket som de jämnåriga kunde på 1990-talet. Lärartäthet och klasstorlek spelar inte så stor roll. Inte heller lärarnas formella behörighet. Den ökade invandringen anses bara ha marginell betydelse.
En viktig förklaring är att lärarna har abdikerat från undervisningen. Fyra av tio elever får stödundervisning av specialpedagog någon gång under sin grundskoletid, vilket innebär att många lärare förklarar sig inkompetenta att själva klara ut väldigt vanliga problem. I specialundervisningen eller lågnivågrupperna är kraven ofta låga och prestationerna därefter.
Individualiseringen som stolt proklamerades i läroplanen av 1994 års modell har vantolkats totalt. Tanken var att lärarna skulle se varje elevs behov och anpassa undervisningen till varje elevs bästa lärstil. I stället drog lärarna ner på utlärandet; på att rita, berätta, gå igenom läxor och förhöra dem i helklass under allmän diskussion. Eleverna fick arbeta själva med givna uppgifter, med eller utan dator. Att arbeta ensam är att arbeta individuellt – alltså rådde nu individualiserad undervisning.
För elever med god självdisciplin och välutbildade föräldrar som kan rycka in fungerar arbetssättet. Även om det kanske inte är så kul. För de elever som inte har föräldrar som kan ta över lärarnas jobb går det sämre. Eller som Skolverket säger i sin rubrik ”Social bakgrund har fått ökad betydelse”.
Skolverket konstaterar att elevernas kunskapsnivå sjunkit samtidigt som ”det skett en ansvarsförskjutning från lärare till elev”. Nu är det dags att baxa tillbaka ansvaret. Det kan skolminister Jan Björklund inte lagstifta om.
Rektorerna och lärarna måste själva ställa katedern i salen igen. Och vara stolta över att de gör skillnad, åtminstone om de törs ha tillit till att de kan lära ut och tro på att eleverna då klarar att nå högt ställda mål.
Malin Siwe
Visar 1-10 av 19. Per sida:
Patrik: Jag betackar mig för att bli kallad rättshaverist speciellt av någon som inte ens vet vem jag är. Mattebetyget i nian spelar inte så stor roll för dem som senare fortsätter att läsa matte på högskolan men mattebetyget från nian och A-kursen är mycket viktigt för alla dem som inte läser mer matte men som går ut i livet och på sitt arbete använder matematik utan att vara medveten om det. Du anar inte hur mycket skattepengar som slösas bort på det visat och hur många tvivelaktiga beslut som tas med märkliga uträkningar som underlag.
Kurran, 15:01, 29 september 2009. Anmäl
För mig symboliserar katedern den passive läraren som bara sitter där och tittar på medan eleverna jobbar i sina böcker. Det tycker jag det finns för mycket av. Hellre en lärare som står på benen och går runt bland eleverna och framförallt som kommuniserar. Trots dagens möjligheter är det för lite kommunikation i samhället idag. bara dessa ständiga monologer. Konstaterade idag att våra elever inte har orden. har aldrig fått tag i dem. Hur ska de då kunna kommunisera? Föreslår mer verklig kommunikation både i skolan och hemma.
Inga, 14:50, 29 september 2009. Anmäl
Helena Kruse, Det är ju det jag säger! Jag jobbar på en gymnasieskola och har en son på en grundskola (åk4). De svepande kommentarer angående den svenska skolan är missvisande. Det finns inte en sanning utan flera sanningar, vilket i sig är orättvist men det är lika orättvist att dömma ut hela den svenska skolan vilket många utav de rättshaverister, som kommenterar dessa artiklar, gör. Fråga? Är finska ingenjörer mera eftertraktade än svenska, om inte, vad spelar ett mattebetyg i åk 9 för roll?
Patrik, 15:52, 28 september 2009. Anmäl
Det skedde ett paradigmskifte under 90-talet där fokus gick från att läraren skulle lära ut till att alla elever skall ha godkänt. Detta innebär i praktiken att en lärare måste lägga mer tid på de elever som tidigare fick låga betyg och därmed är tvingad att negligera de elever som klarar av att få godkänt av egen kraft eller med en mindre instats. Lärare av idag är skyldiga att de om en elev mår illa, om de far illa i hemmet samt jaga elever så att de kommer till skolan och sedan jaga dem så att de kommer till klassrummet. Lärare är extraförälder, kurator, ordningsvakt, vaktmästare och därefter lärare. Är det konstigt att resultaten går ned om lärarna inte får vara lärare och om lärare måste lägga upp till 70-80% av sin tid på elever som knappt hittar till skolan och som inte gör något vare sig i eller utanför skolan. Det är inte lärarna som abdikerat från katedern det är föräldrar och politiker som skyfflat över allt ansvar för fostran och ansvar på lärarna för att sedan förnöjt luta
Magister Hallbäck, 11:05, 28 september 2009. Anmäl
Malin Siwe är träffsäker som vanligt.
Mina egna barn har berättat om hur det går till i gymnasiet. Få eller inga genomgångar. Papper delas ut på vad eleverna ska lära in och sedan är det sökning på Internet och i böckerna som gäller.
Fy fan. Skulle jag gå i en sådan skola skulle jag tappa sugen direkt.
En av mina döttrar har läst i England en termin där man inte läst Skolverkets anvisningar och haft våra skolministrar.
Hon älskade det. Riktiga lärare, som brann för sitt ämne, gick igenom materialet och hade långa genomgångar i inför klassen.
Låt lärarna undervisa!
Ingemar, 08:44, 28 september 2009. Anmäl
Jag har gått i skola under de båda sätten att arbeta och måste säga att det individuella sättet är en usel form av utlärning, liksom alla dessa grupparbeten där det ofta är en som gör jobbet och alla andra hänger med utan att ha presterat. Många lärare är också osäkra och okunniga även inom sitt område, vilket inte ökar respekten. Katederundervisning må vara osexigt men är mycket effektivt.
Ulf Gustavsson, 06:38, 28 september 2009. Anmäl
Kommunaliseringen av skolan som Persson genomförde trots motstånd har genomförts efter min skoltid. Sedan kommunerna tog över har vissa problem tillkommit som är deras ansvar. Många hade stora ekonomiska problem under 1990 talet. men ekonomiska problem fanns på 80-talet också men då gick staten in och garanterade och sköt till medel.
"Flumskolan" som jag gick in på 80-talet hade bättre resultat än dagens skola så någonting har gått snett. Fast det kanske inte var så flummigt vad jag kan minnas. Vi hade inga datorer och inget internet. Vi hade inga mobiltelefoner att pilla på.
Att lärarlönerna i Sverige är låga är ett problem men dom var ännu lägre 1990.
Vi kan ju utesluta att eleverna blivit dummare men antalet som inte når målen är högre och även de duktiga elevenas prestationer har försämrats.
Nivågruppering med en grupp som går långsammare fram har inte fungerat. Fler betygskalor har inte fungerat. Så det gäller att gå back to basics. Vad var det som fungerade 1990 men som inte gör
Johan K, 23:42, 27 september 2009. Anmäl
Det är inte så att lärarna har övergivit katedern frivillligt utan detta har varit ett politiskt mål stött av många pedagoger på lärarhögskolan. Katederundervisning har varit F-ordet i svensk skola sen 70-talet. På lärarhögskolan fick jag lära mig att genomgångar som läraren gör ska vara så korta som möjligt sedan ska eleverna jobba självständigt med uppgifter i sin egen takt. Detta har under lång tid varit högsta visdom bland pedagoger. Att detta är en av förklaringarna till svensk skolas dåliga resultat visar Skolverkets undersökning. Det är också säkert en av förklaringarna till att svenska elevers resultat i internationella undersökningar har försämrats och att de svenska eleverna har tappat ett år kunskapsmässigt i bl.a. matematik. Jag tror förstås inte att det bara ska vara katederundervisning i skolan utan undervisningen måste läggas upp på flera olika sätt, men lärarens ledning av inlärningsprocessen är avgörande för resultatet. Jag undrar varför man inte har gjort denna under
Kenneth B, 21:15, 27 september 2009. Anmäl
Heja SIWE!
ER, 17:29, 27 september 2009. Anmäl
Helena Kruse: Jag menar inte att barn med problem inte ska få finnas utan vad jag menar är att de barn som har problem ska få hjälp utanför klassrummet och på så sätt inte ständigt behöva vara ett problem. Lärarna ska inte leka vare sig kurator eller psykolog och lärarna ska inte heller ha rollen att ta hand om "besvärliga" föräldrar utan ägna sig åt det de borde ha utbildning för, nämligen kunskapsförmedling. Nyttig mat är inte samma som dyr mat. Potatis, kål, rotfrukter, bönor, spannmål är det billigaste som finns att köpa och samtidigt mycket nyttig mat. Men man måste ha kunskap för att göra bra val.
Kurran, 16:26, 27 september 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
