Skadestånd: Måste bli begripliga.
Publicerat 2009-07-25 00:20
Signerat - Malin Siwe.
Justitieminister Beatrice Ask har lovat att brottsskadelagen ska ses över. Regeringen bör också utreda den allmänna skadeståndspraxisen, för den är också ofta obegriplig för allmänheten.
En sjukgymnast anställd av Stockholms läns landsting nekades gå en fortbildning veckan före sitt troliga nedkomstdatum. Diskriminering fastslog Arbetsdomstolen och tilldömde kvinnan skadestånd om 25 000 kronor.
Den som blivit misshandlad ska ha svåra skador för att få 25 000 kronor. Ett exempel ur Brottsoffermyndighetens praxissamling. En kvinna blev slagen i huvudet med en glaskupa till en lampa av sin make, hon föll, han dunkade hennes huvud i golvet flera gånger. Hon fick blåtiror och ett 10 centimeter långt sår som fick sys. Skadeståndet sattes till 20 000 kronor.
En man med invandrarbakgrund blev inte insläppt på Buddah bar i Stockholm. Han fick 15 000 kronor som etniskt diskriminerad. Samma summa fick en man som tillsammans med två kamrater blivit pistolhotad. Inget tomt hot, ett skott gick av när två av dem lyckades brotta ner gärningsmannen.
Dessa våldsbrott är mycket mer integritetskränkande än något diskrimineringsfall. Ändå är skadestånden lägre. Det kan finnas skäl för det, en medborgare ska kunna räkna med att bli rättvist behandlad av offentliga myndigheter. Men när det kommer till arbetsgivare och näringsidkare kan man undra. Och det borde en utredare göra.
Problemet med brottsskadelagen är först och främst att folk inte vet hur den fungerar. Brottsoffret tror att det ska få det skadestånd domstolen utdömt. Det borde vara domstolens skyldighet att upplysa om att summan kan krympa om gärningsmannen själv eller ens försäkring inte täcker beloppet. Brottsoffermyndigheten som betalar ut ersättningen i sista hand har en snålare praxis än flera domstolar.
I Finland har man lagfäst en maximisumma för statens ersättning för olika brottstyper. Det är något att ta efter. Då är det enklare att förstå hur det i bästa fall kan gå när det redan gått dåligt.
Visar 1-4 av 4. Per sida:
Problemet i Sverige är att vi ser brottslingen som den svaga parten som ska skyddas. Effekten blir att om Svensson kör för fort så får han en bot på ett antal tusen men brottslingen får inget straff eftersom inget går att driva in. Misshandlar brottslingen någon så blir straffet någon tusenlapp men om Svensson har bil men inte betalat en bilförsäkring så kostar det 70 kr om dagen eller ca 2000 kr i månaden. Mitt förslag är att låta Svensson rangordna olika brott och så sätts ersättningar och straffsatser efter folkets och inte politruckernas bedömningar.
Sstefan NEK, 21:33, 29 juli 2009. Anmäl
Hanna: Det är i princip så det svenska systemet fungerar. Brottsskadeersättningarna krävs in av staten i efterhand från brottslingarna och en hel del kan "reclaimas".
Jag skriver litet mer - eller egentligen ganska mycket mer - om just denna artikel här:
http://martenschultz.wordpress.com/2009/07/27/mode rn-skadestandsratt-for-dummies/
Statlig maximisumma låter väldigt diffust. Det enda rätta vore naturligtvis att staten vid behov förskottsbetalar det skadeståndsbelopp som domstolen dömt ut och sedan kräver in summan från gärningsmannen.
Hanna, 14:33, 26 juli 2009. Anmäl
Jag gillar det du skriver eftersom det oftast ar sunt fornuft, till skillnad mot alla kufiga asikter som resten av ledarganget brukar kasta ur sig.
Det varsta med svensk "rattvisa" ar att den ar sa politiserad och ogenomskinlig. Jag tror tv-sanda rattegangar och jury ar enda losningen.
Gesper, 19:33, 25 juli 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.













