Var går gränsen för bondfångeri?
Okej, vi fattar att det inte är lätt att driva en gourmetkrog i
Gamla stan när bästa gästen äter ihjäl sig och AAA-sparrisen är allt
annat än billig. Klart att man kan öppna en tältlada vid stans
finaste utsikt (Skeppsbron) och locka (lura) in förbipasserande med
hundratals sköna krogstolar och avslappnad musik. Stjärnkrögaren
Pontus Frithiofs måste ju betala skatt och hyra som alla andra.
Men serverar man varmrätter mellan 200-300 kronor krävs det att alla
i servisen vet vad "ninon" är. Den kalla gröna ärtsoppan (115 kr)
smakar visserligen helt okej, men den räddar inte upplevelsen.
Fisljummet vatten, inget vatten alls, snustorrt halvgammalt bröd
samt salt- och pepparbrist är en svag inledning. Plussa på lite
fylleallsång några bord bort och humöret blir ännu sämre. När sedan
entrecoten (275 kr) anländer well done trots att vi sa medium rare
blir vi riktigt sura. Havsabborren (235 kr) har kommissionen ätit
två gånger. Första gången fick vi en ynka filé, andra gången två
plus några råsega torra musslor. Sänk priset med en hundring så
kanske man skulle kunna hävda att det är en prisvärd rätt. Bättre
tidsprecision vid grillen är dock nödvändig.
Plötsligt hörs så ett brak från ovan och sakta förvandlas Stockholms
vackraste utsikt till insidan av ett tält. När vi påpekar för
personalen att vi vill fortsätta att titta på båtar och vatten
förklarar ett vilset flickebarn att restaurangen är stängd.
- Men förlåt, vi har inte fått beställa dessert.
- Det går inte köket har nämligen gått hem, säger en person som
verkar bestämma. På andra ställen tänder man ljuset i taket, här
skickar vi ner taket när det är slut. Vi har vårt schema ...
Hovmästare och restaurangchef hävdar dessutom att vi ljuger när vi
säger att ingen berättat för oss att krogen stängde för 45 minuter
sedan.
Ridå således.
Ärligt talat, vi trodde att krögaren Pontus Frithiof höll sig för
god för bondfångeri. Av erkända krögare med våta Guide
Michelin-drömmar förväntar man sig inte usel service och halvslapp
mat. Vi hade fel och fann att vi satt fast i en klockren
turistfälla.