Men så är fallet. Innanför entrén visar Lydmar direkt att man menar allvar. På väggarna hänger en av årets fotoutställningar, signerad James Nachtwey. För den som hört och sett nog av nyheternas trötta dödsstatistik är dessa dokument från brännpunkter som Afghanistan, Gaza, Somalia eller Irak ett måste.

En trappa upp breder sig så restaurangen och baren ut sig i form av ett överdimensionerat vardagsrum. Olika nivåer, skiftande möbler, innerväggen är fyllda bokhyllor samt en chesterfieldsoffa med patina och fåtöljgrupp i mitten. Däremellan matbord. På stans barpatrull får knö sig in just bredvid en jordglob, som saxat och förstorat ur Sköna hem. Och trots det ovanliga läget nära nedsläckta Blaisholmskajen och vardag mitt i veckan så är det fullsatt. Folket i svängen har längtat efter Nya Lydmar.

Någon bardisk existerar inte. Gästerna förväntas i stället informellt ta kontakt med bartendern som bara står där mellan några bord. Han antecknar beställningen som vilken hovmästare som helst och kommer snart tillbaka, bärande fyllda glas på bricka. Kvaliteten är habil. En champagne med punsch och råsockerbit sticker ut. Prisnivån ligger kring hundringen. Men det viktigaste med Nya Lydmar är om förvandlingen och flytten fungerat? Svaret är ja. Det är inte som förr, men håller hela vägen från den gamla adressen nära Humlegården. Och snart väntas flera artister hålla sina releasefester här. Gamla Lydmar är död, länge leve Nya Lydmar.