La Tentazione är ett genuint trevligt ställe med enkel men god mat.
DET ÄR BISTRA tider för huvudstadens uteätare. Dyrt att bli glad och mätt. Rullar nu lågkonjunkturen in lär det snabbt glesna kring borden. Närmaste kvarterskrögare har under den penningyra inledningen på detta sekel övermodigt hissat priserna för en varmrätt mot trehundrakronorsstrecket. Den hyggliga budgetkrogen är utrotningshotad. Ett faktum som skiljer Stockholm från flertalet huvudstäder i världen. En stilla tisdagssittning för två med varsitt glas rött betingar numer ledigt en knapp tusenlapp. Det förälskade par som vill kosta på sig en flaska vin och tre rätter på en acceptabel innerstadskrog får räkna med att lägga ut minst femtonhundra. Sådana summor garanterar på inget vis dock någon minnesvärd kost - vilket förstås innebär att åtskilliga gäster varje vecka lämnar dessa matställen med en gnagande känsla av att det kostade långt mer än det smakade.
JUST SÅDANA restauranggäster tror Krogkommissionen skulle uppskatta prisvärda La Tentazione. Ett blygsamt italienskt hål i väggen på Malmskillnadsgatan 60, i skuggan av Johannes kyrkas nygotiska torn och tillika i anrika Popps lokaler. Här har det serverats husmanskost och bakverk sedan 1889. La Tentazione har alls ingen fantastisk mat. Det är däremot ett genuint trevligt ställe där personalen verkar tycka om sina gäster - dessvärre inte alldeles vanligt. Det var länge sedan KK stötte på en så flink och ursnäll servis.
HUSETS KOCK lagar samtidigt snäppet bättre italiensk mat än de flesta hemmakokare förmår för hälften av de pengar den typiska citykrogen kräver. Den genuina omsorgen om de allra yngsta gästerna - oxfilémedaljong med len tomatsås i miniformat! - kostar inget extra. Lokalen är befriande odesignad - "fulsnygg" konstaterar en särskilt estetisk kommissionär - och behängd med den slags färgstarka konst du aldrig kommer få se på Liljevalchs.
MENYN ÄR standarditaliensk. Den rymmer inga ambitiösa presentationsförsök, inte heller några smakmässiga överraskningar. Vardagsgott och stabilt tycks vara affärsidén. Crostini alla Toscana (75 kr) är ett rostat lantbröd med tomat, vitlök, rödlök, basilika, mozzarella och parma, det som oftast serveras som "bruschetta". En lagom stor skiva bröd under en rejäl driva tomathack som toppats med parmaskinka. Svensksålda tomater är alltför ofta smaklösa, så även här, men de serveras dessbättre inte kylskåpskalla, vilket är vanligt. Antipasto-urvalet á 95 kronor är en riklig, men alls inte häpnadsväckande samling charkdelikatesser. Samma förväntade duglighet erbjuder melonskivorna med parmaskinka (70 kr). Menyns allra billigaste tillbehör; grillat lantbröd med olivolja och vitlök (20 kr) är månne inget för den GI-lydige, men ett litet underbart möte mellan en särskilt het gjutjärnspanna, färsk vitlök och en duktig slatt kallpressad jungfruolja.
VI HAR VIDARE ätit Trenette del Pescatore, (140 kr) linguini med en havskräfta, bläckfiskringar och några blåmusslor i tomatsås. Pastan kunde ha varit en och en halv minut mer al dente, såsen aningen fylligare (onödig försiktighet med den utlovade pepperoncinin?). Fyllig, för att inte säga bredbent, är däremot den gräddiga pastan som vänts med strimlad kycklingfilé, Karljohansvamp, italiensk bacon, vitlök, samma toscanska peppar och saffran, allt krönt med parmesanost (125 kr) - som stigen ur ett ungkarlskök med den första italienska kokboken uppslagen invid spisen. En subtilare kökschef hade litat mer på den förnäma svampen, mindre på saffrankrokusens dominanta märke.
ETABLISSEMANGETS DYRASTE rätt - jämte hälleflundran - är Filetto di Manzo alla griglia con spinacio brasato e Parmigiano. Fyra tändsticksaskstora kuber oxfilé på varm spenatbädd jämte cocktailtomater, nedkokt balsamvinäger och några tag med hyveln över en bit Reggiano (175 kr). Köttet kan fås rött och är fullgott till yta, smak och mörhet. Ätes med fördel till husets utmärkta blandsallad (45 kr), stor nog att delas på. Gödkalvbiten Costata di vitello alla griglia con Risotto di fungo porcino är gömd i en tomatsås som borde ha placerats intill, kostar 160 kronor, grillas enligt önskemål och bärs in i sällskap av en svamprisotto. Fullt godkänd.
DE BLANDADE ITALIENSKA dessertostarna (85 kr) består av parmesan, pecorino och en synnerligen fransk getost. Njutbara med ett lämpligt glas funnet i husets bruksbra och tväritalienska vinlista. Tiramisun (65 kr) är korrekt byggd, men skulle vinna på en rikligare Marsala-tilldelning. Gladare har den sällsynt lyckade byttan pannacotta med hallonsås (65 kr) gjort oss. Luftig, lyckliggörande, lenhet. Lägger sig som tickande bomull runt kranskärlen.