DET ÄR DRAG på Söderkisen. Då menar vi inte krogshow med manliga artister i kvinnokläder. Ej heller syftar vi på att stället är fullt för jämnan. Tidigt på kvällen blåser det helt enkelt kallt så nacken styvnar och musarmen värker. Lokalen är rökig redan före sex på kvällen och veckans vintips för 46 kronor glaset är på gränsen till odrickbart. Röstin är mjuk som en Jansson och rieslingssås visar sig vara en kraftigt ostsmakande béchamel med en liten skvätt vitt vin. Söderkisen är sannerligen inget ställe för överkänsliga snobbar med no-limit-kreditkort i Louis Vuitton-väskan och sidenunderkläder närmast kroppen.

AVSMAKNING AV vin finns inte på kartan och vill man veta något mer om maten än det som står i menyn får det bli tredje gradens förhör med servitrisen. Den småväxta, smidiga personalen är emellertid pigg, glad, effektiv och uppmärksam. Två till tre personer klarar bordsbokning, bar och servering för ett sjuttiotal gäster. Det blir fotarbete hela passet för här står inga bord tomma mer än några minuter åt gången. Söderkisen är nämligen en av Södermalms allra populäraste krogar. Vällagad euromat i rejäla portioner för dryga hundralappen är framgångsreceptet. Även den bortskämda krogkommissionen faller för kisens rättframma och hederliga charm.

RÅVARORNA ÄR  fräscha och behandlas med respekt. Smakerna är harmoniska och runda och rätterna lödiga på ett publikfriande sätt. Av förrätterna har vi provat en utmärkt parmaskinka med ruccola, avocado och hyvlad parmesan till det facila priset 65 kronor. Tomatsallad (38 kr) är tunna skivor vintertomat, rikligt med rödlök och lite för skarp vinägrett. Den grillade gösfilén (105 kr) är gyllene, mjäll och fast. Kokt potatis, bladspenat, körsbärstomater och lite väl ymnigt med ovan nämnda ostsås gör att en normalmagad kontorsråtta står sig ett dygn på portionen. Lammkotletter (118 kr) är en handfull möra, marinerade "rackare" med rödvinssås, förvällda knapriga grönsaker som förslagsvis njuts tillsammans med husets habila potatisgratäng. Samma sås omger snälla kycklingfiléer (108 kr) gratinerade med parmaskinka och mozzarella. Grillad scampi (140 kr) är en rad snyggt snittade och smakliga djur i en fruktig, fyllig tomatsås med viss sötma. Riset är dessvärre av den trista Uncle Ben-typen, en produkt som Krogkommissionen hade glömt tills den härom veckan framkallade en panikångestattack hos maffiabossen Tony i tv-serien Sopranos.

BLÅBÄRSPAJ MED med vaniljsås (38 kr) känns definitivt umbärlig. Vinkokt päron med vaniljglass och chokladkolasås (43 kr) är ett betydligt bättre val. Om man överhuvud taget får plats med dessert. Att ta en kopp espresso (23 kr) i stället är emellertid inte någon bra idé just här. Avrunda hellre med en digestive, ett i vårt land underskattat sätt att påskynda nedbrytningen av en kraftig måltid. Prova Fratellis Averna (4 kr/cl). Publiken består av barnfamiljer, ofta i tre generationer (barnmeny för 35 kr inklusive dessert!), medelålders väninnor, lätt grånade herrar i flock samt mixade gäng på tjugonånting som är hungriga och sportintresserade. De flesta yngre gäster fördrar den inre fönsterlösa avdelningen där man kan kolla sport-tv i spisvärmen från köket. Få krogar ger så många så mycket mättnad och mys för så lite pengar.