Krögarparet Peter och Carina Nordin gjorde en egen antikrunda i Frankrike och fyndade en bardisk av zink samt röda sammetsklädda soffor med tågkupéhyllor. Det blev grundplåten till Zink Grill, en systerkrog till restaurang Prinsen som de drivit sedan 1986.
På Zink kan man äta både frukost, lunch, middag och supé. Menyn har franska, italienska och svenska inslag i en mix som fungerar utmärkt. Tyngdpunkten ligger på ”vänskapsmat”, enligt krögarna själva. Med det menas måhända många mellanrätter och plockmat som inte kräver långa sittningar och obegränsat representationskonto.
I den fejkfranska lokalen finns en påtaglig brasseri/bistro-atmosfär. I sina bästa stunder känns Zink Grill som en lillebror till berömda Balthazar i Soho i New York: Intensivt och stojigt, tätt mellan shoppingkassarna, hög omsättning på gäster, samtidig förväntan i luften och belåtna suckar. Dessvärre noterar vi också en annan likhet – den ojämna servicen.
Även vid bardisken sitter matgäster som då betjänas av barpersonalen, vilket inte alltid går som smort. Folklivet kvällstid i den här avdelningen är besuttet men ändå brokigt, ensamma män med kött och rött, stekare som tar en drink eller tre, tjejsnack till rosé, afterwork med samling kring vinlistan och husets charkbräda.
Här är nämligen den megastora röda skärmaskinen lika viktig som grillen. Stora charkblocket (310 kr) räcker som förrätt till fyra och domineras av parmaskinka, lomo (spansk lufttorkad fläskytterfilé) och bresaola (dito italiensk av oxe) men bjuder också på ovanligare italienska charkuterier som parmasalami och en fänkålssalami som smälter i munnen. Smörgåsbordet av läckra tillbehör är lika generöst och imponerande, bland annat en liten frittata, krispiga syltlökar, inlagda grönsaker och bondbröd.
Ett exempel på en ”ministarter” – en vanlig hederlig förrätt om ni frågar oss – är grillad grön sparris med sauce choron (119 kr). Sparrisen är spänstig och god och vi blir nykära i choronsåsen – bearnaise smaksatt med tomatpuré – som var en hit på 70-talet.
En typisk mellanrätt på Zink är handjagad salsiccia med vita bönor (159 kr). Den italienska örtkryddade korven är perfekt träkolsgrillad. Den kommer in i en djup bredbrättad tallrik med stora vita bönor i kalvfond med smak av tryffel och parmesan – galet gott! Djupt tillfredsställande för både magen och själen.
Lasagne som på toscanska tantens vis (145 kr) är en annan enastående god mellanrätt i lunchstorlek. Den är ett maffigt möte mellan tät nötfyllning, chiliflingor, parmesan, stunsiga pastaplattor och ett rejält lager rundpipig emmentalerost. Lent och klangrikt på samma gång.
Den träkolsgrillade entrecoten (325 kr) ska enligt menyn vara välhängd, handselekterad gran cru och serveras alltid medium rare. Den gigantiska köttbiten är perfekt tillagad, fint marmorerad med fett, men det klickar ändå inte riktigt. Trots brosket i kanten och sega hinnor mättar stycket naturligtvis vilken hungrig karnivor som helst, men en så exklusiv bit ska putsas och snyggas till innan den läggs på grillen. En smula störigt är också att köket droppar balsamvinäger över dyrgripen. Eftersom entrecoten serveras helt utan garnityr behövs en sideorder (35 kr). Väljer man då mixsallad med vinägrett så blir det same, same.
Kolgrillad steak tartar (190 kr) är en saftig ”hackebiff” som bara halstrats helt lätt. Den serveras med de klassiska tillbehören hackad rödlök och rödbetor samt kapris och ”solägg”. Till rätten hör också gudomligt frasiga pommes.
Träkolsgrillad gösrygg (189 kr) är en rimmad fiskbit som bara grillas på skinnsidan. Till den passar puré av fänkål med syltlök och tärnat sidfläsk perfekt. Lätt och gott! Hastigt upphettad bladspenat med olivolja och citron är ett annan fräscht tillbehör.
Vinlistan är kompetent och varierad med många prisvärda godingar, som till exempel mulliga 2006 Vitiano från Umbrien (70 kr/340 kr), och några flaskor för bortskämda konnässörer.
För 59 kronor kan man avrunda måltiden med vilken som helst av dussinet desserter. Gateau Zink är perfekt till en espresso – sockerkaksbotten med kaffe – och chokladsmak samt vaniljmousse. Den överbakade äppelkompotten med hemkörd vaniljglass är inte heller fel om den får plats…
Gastronomiskt är Zink Grill ännu inte hundraprocentigt men det rullar åt rätt håll med de italienska inslagen som livar upp ett gammalt folkkärt franskt koncept. Krogkommissionen önskar bara att det kunde gå på export till andra stadsdelar som lider brist på den typen av krog.
Krogkommissionen 15/5 2008