Borden på La Vecchia Signora dukas med höga glas och silverbestick – men menyn ska ge intryck av enkelhet.
– Tanken är att likna en dagstidning, det ska vara sladdrigt, grått papper och ge en känsla av att man tar med sig den hem, säger Robert Rudinski.
Han är delägare och gör menyerna själv.
– Jag har köpt en A3-skrivare som skriver ut dubbelsidigt så att jag kan ändra menyn varje vecka eller oftare. Att jobba med tryckeri blir ett projekt då.
Menyn viks ihop så att det blir fyra smala kolumner där rätterna ramas in och sorteras på italienskt maner som antipasti, primi, secondi och så vidare.
– Vi använder två typer av ramar, en vanlig och en lite fetare för sådant som är dags- eller veckoaktuellt (som dagens rätt och veckans fotbollsmatch med Juventus). Inom kategorierna är det bara slump vilka rätter som kommer först.
Du försöker inte framhäva vissa rätter som du vill att gästen ska välja?
– Jo, men då gör jag det med språket, till exempel säljer det bättre om jag skriver ”gödkalv” i stället för ”lövbiff på kalv”. Men jag håller inte på med något ordbajseri som många krogar gör, där man får veta vad kossan heter och kan läsa hela sagor om rätterna. Det ska vara så lite text som möjligt, så länge man får fram budskapet till kunden.

La Vecchia Signora, Åsögatan 163, tSkanstull.