Krogkommissionen 2009

Saken är biff på ekologiska Nyagatan

Publicerad 2009-04-08 15:57

Foto: Illustration: Stina Wirsen Nyagatan.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Kan man tänka sig en nyöppnad krog på Söder som erbjuder icke-ekologiska rätter med storskaligt producerad industrimat?

Betyg 3

Kampanjen för riktig mat, med sin svenska fanbärare i hemliga kocken Mats-Eric Nilsson, har verkligen fått genomslag. Förr om åren var stadens fåtaliga ekologiskt inriktade restauranger nästan tvungna att skylta med tillknäppt atmosfär och exklusiv inredning för att inte förknippas med böngroddande grönavågare. Nu blir man närmast förvånad om en ny kvarterskrog inte försöker surfa med på vågen av närproducerat, ekologiskt och långsamlagat.

Personalen på Nyagatan, som öppnat i Athos gamla lokaler på Skånegatan, är rar och rundkindad i lediga rutiga skjortor, jeans och vita förkläden. I det mörkblå taket hänger rispapperslampor i olika storlekar, som ger känslan av ett tonårsrum. Turkosa sidenkuddar och lila vinröda myskuddar i sammet på väggfasta bänkar bidrar till hemmakänslan. Baren går i mörkt blodrött och väggarna i mild oliv. Inte särskilt raffinerat men personligt och befriande ostifft.

Det spelas reggae, ska och Cornelis Vreeswijk och baren är stimmig av shoppare och flanörer – att dricka mitt på dagen har blivit allt vanligare. Väninnor med shoppingpåsar häller i sig rödvin och fnissar – allt känns ofarligt och puttrigt. Mer Skanstull eller Zinken än Sofo.

Nyagatan har satsat på kött från Hälsingestintan, en kvalitetsleverantör som garanterar att deras hängmörade bitar i Stockholm kommer från gräsbetare i Mälardalen. Man skulle kunna hävda att rimmad gris är en lika omistlig krydda som svartpeppar, vitlök eller salt. Med sin sälta, fetma och milda röksmak ger sidfläsk, italiensk pancetta eller vanligt bacon karaktär och liv åt rätter som annars skulle bli alltför anonyma och smaklösa. För hemmakockar är det ett omistligt knep och på Nyagatan kan fläskälskare verkligen möta sin Särimner. Här återkommer olika varianter av den rökta grissidan i tre av den korta menyns rätter.

Den hängmörade entrecôten (255 kr) är en härlig köttbit, perfekt tillagad efter önskemål. Den tillhörande potatisgratängen, som smaksatts med purjolök och, förstås, pancetta, är det heller inget fel på, men den tillhörande grönpepparsåsen smakar syntetiskt och fränt. Synd också att den fina köttbiten gömts under en grabbnäve ordinär rucola.

Med tärningsstora fläskbitar serveras det brässerade vildsvinet (165 kr) – en gryta som tar det rustika till en nästan medeltida nivå. Syltlökarna har sting och röda lingon piggar upp ett annars väl anonymt långkok med osso buco-tillsatser som vin och tomat. Den medföljande potatispurén är ordentligt smörad, men något inslag av utlovad västerbotten är svårt att upptäcka.

Bland anrättningarna som ger Särimner en vilopaus är förrätten kalvinnanlår (89 kr) bäst i klassen. Det är en hastigt grillad och härligt mör skiva toppad med utsökt fänkålspuré, lite parmesan och ännu en grabbnäve rucola, som här kommer bättre till sin rätt. Jordärtskockssoppan är ett lättare förrättsalternativ, där apelsin fått lyfta upp de vintermurriga jordknölarna på ett livligare sätt än vad standardkomponenten sherry brukar göra. Med de övriga ingredienserna tomat, basilika och färskost smakar soppan kanske inte så mycket av den milda skockan, men prislappen på 62 kronor går knappast att invända mot.

Bäst bland de vegetariska huvudrätterna är den milda lasagnen med kronärtskocka, zucchini, paprika, färskost och pesto – fint kryddad och med bra spänst (125 kr).

Den ugnsbakade auberginen med quorn och chèvre (120 kr) är dock torr och trist. Fisk- och skaldjursgrytan är en standardanrättning med lax, blåmusslor och scampi. Lite mer vin och spänstig fänkål hade räddat den nu fettsmakande tomatfonden med överkokta rotsaker, mest kålrot (155 kr). En mild aioli med skarp citruskaraktär är i alla fall ett lyckat tillbehör.

Allmänt ger behandlingen av grönsakerna intryck av att kocken hellre arbetar med sin något begränsade, animaliska smakpalett. Eller också tycker han bättre om frukter, som i efterrätterna är habilt anrättade. Den rödvinskokta päronhalvan har fint tuggmotstånd och kommer med ordinär vaniljglass och en svåremotståndlig chokladpastej (75 kr). Vaniljsufflén smakar seg muffins, men de medföljande bitarna calvadosäpple är härligt krispiga (65 kr).

Sammantaget kunde menyn gärna skärpas till, men prismässigt ligger Nyagatan bra till. En hygglig kvarterskrog med personlighet.

KROGKOMMISSIONEN 8/4

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).