Antonia Ax:son Johnson skrattar till:
– Det är en rolig historia, det här. Frantzén och Lindeberg ringde mig och frågade om jag ville hjälpa dem att nå deras målsättning, som de kallade ”Projekt två stjärnor”. Jag tyckte att det verkade jättekul, men precis när vi skulle träffas överraskades vi av nyheten att de fått sin andra stjärna. Nu är ju frågan om vi ska kalla det ”Projekt tre stjärnor” i stället.
När Krogkommissionen träffade Guide Michelins brittiske chefstestare Derek Bulmer i våras, öste den mäktige kritikern lovord över Stockholms krogvärld och det nya nordiska köket. ”Stockholm har blivit en gastronomisk destination”, utbrast han, och rundade av med ett högljutt ”It’s incredible!”.
De goda vitsorden märks i statistiken. Sedan början av 1990-talet har Stockholm dubblat sin stjärnkvot i restaurangbibeln, från fyra till åtta stycken. Svensk kokkonst har blivit vida omtalad och fått en välbehövlig renässans. Eller, för att göra en lång historia kort: korv stroganoff och flygande Jakob har ersatts av fänkålspollen, rökt getkilling, ostronblad och kycklingskinn från Bjärred, för att nämna några av de dagsaktuella, smått obegripliga råvarorna på just Frantzén/Lindeberg.
Ännu har ingen restaurang i Norden fått tre stjärnor i Guide Michelin. Men nu lägger de båda krögarna på Frantzén/Lindeberg in en offensiv. Sedan några veckor tillbaka är företagsledaren Antonia Ax:son Johnson delägare i lyxkrogen på Lilla Nygatan. Den välkända imperiebyggaren har satsat en okänd summa pengar på restaurangen – som faktiskt ligger på just den gata där hennes farfarsfar en gång startade sin första firma.
Björn Frantzén och Daniel Lindeberg gör inte mat för alla, direkt. I skrivande stund får man vänta i ungefär två månader för att få ett bord på den exklusiva krogen i Gamla stan. Stockholmare med välfyllda plånböcker står i kö för att smaka på kockarnas kemiska experiment, futuristisk mat med naturliga råvaror som underhåller och utmanar sinnena.
Björn Frantzén och Daniel Lindeberg drar sig för att kalla Antonia Ax:son Johnson för stammis – de föredrar epitetet ”frekvent besökare”. Med hennes hjälp hoppas de att de ska lyckas nå dit ingen annan nått förut.
– Antonias intåg har gett oss möjlighet att göra saker på en sommar, som vanligtvis skulle ta flera år. Vi har byggt ett helt nytt kök. Vi har kunnat satsa mycket på både vin- och personalsidan och utvecklat de ekologiska trädgårdarna vi driver, säger Björn Frantzén.
Så nu siktar ni på tre stjärnor?
– Det är svårt att prata om stjärnor på det sättet. Vi försöker inte tänka på vad Guide Michelin är ute efter, vi vill skapa en så bra restaurang som möjligt. Men det är klart att alla fyra nordiska krogar med två stjärnor är intresserade av att bli först med tre. Då blir man ju historisk!
När öppnar ni en bakficka, som Mathias Dahlgrens Matbaren?
– Vi pratade om det när vi drog i gång. Det skulle vara härligt med Frantzén/Lindeberg-mat i enklare tappning, men det ingår inte i planerna just nu. Det skulle inte gå med de råvaror vi har.
Satsningen på Frantzén/Lindeberg är inte Antonia Ax:son Johnsons första utflykt i Krog-Stockholm. För ett tiotal år sedan hjälpte hon de nya ägarna till Rolfs kök att komma i gång med sin verksamhet. Och som storägare i bland annat Axfood – som driver Hemköp, Willys och Pris-Xtra – har hon jobbat med mat i snart tjugo år. Även om det oftare har handlat om att kränga fläskkarréer än pilgrimsmusslor.
– Min familj flyttade till Sverige från New York när jag var tio år gammal. Jag växte upp med milkshakes och hamburgare, men plötsligt fick jag äta rotmos, pölsa och lapskojs i skolan, säger hon.
Antonia Ax:son Johnson har följt den svenska kokkonstens utveckling på nära håll. Dels som företagare, dels som entusiastisk matmor till fyra barn. Hemma på gården i Upplands Väsby, på vilken Kajsa Warg faktiskt var verksam och komponerade många av sina rätter, bedrivs även ett ekologiskt jordbruk.
– Krogarna i Sverige har aldrig varit bättre än nu. Det finns ingen anledning att åka utomlands och leta efter mat, säger hon.
Ändå hävdar Frantzén/Lindebergs nya delägare att hon inte har några som helst planer att ge sig in i krogbranschen på allvar. Och Björn Frantzén oroar sig inte för att den nya partnern ska lägga sig i för mycket.
– Alltså, Antonia gick ju inte in i det här för att det går dåligt … Det är en framgångsrik verksamhet och ”business as usual”. Än så länge har hon inte kommit in med något recept, skrattar han.