Snabbmat är sällan speciellt glamorös och just kebaben lever en särskilt diskret tillvaro. Medan hamburgar­kedjorna brer ut sig längs gågatorna i innerstan håller kebabställena – i alla fall många av de bästa – till långt från centrum. Under gångbroar, utanför förortscentrum eller vid bullriga vägkorsningar.

På Palmyra på Årstavägen 57 är det emellertid ganska trevligt och lugnt, om man bortser från en ständig kö av kunder som trängs framför kassan. Sedan den blygsamma öppningen 1995 har lokalerna byggts ut och kebab­restaurangen har bara blivit mer och mer populär. När På stan frågade läsarna om deras favoritställe för kebab blev svaret ganska överväldigande just det här: Palmyra.

– När man hör vad kunderna säger blir man glad, vi har som drivkraft att hela tiden kunna göra allting bättre. Vi har planer på att skaffa en kolgrill längre fram men då behöver vi ännu mer plats, säger Jacob Alshammari, som är en av dem som driver restaurangen tillsammans med Isam Adawi och ägaren Radwan Adawi.

Palmyras kännetecken är stora, snudd på enorma portioner där innehållet på tallriksrätterna är separerat med kött, sallad, pommes frites eller ris var för sig i syfte att undvika kladd och klet. Dessutom finns ett bord i lokalen där gästerna själva kan lägga på sallad och andra tillbehör och spritsa fram valfri sås i önskad mängd. Ett annat kännetecken är att lokalen är full av personal som oupphörligt vankar fram och tillbaka för att putsa och polera något bord eller en serveringsskål.

Något riktigt lågprisalternativ är dock inte Palmyra och den som vill komma billigt undan kan utan problem hitta billigare kebab inne i stan. Men det verkar inte bekymra innehavarna.

– Vi ligger lite högre, ja. Men vi vill hålla kvalitet och inte köpa billiga varor. Åttiofem kronor för en tallrik är billigt när man ser vad man får och jag har inte hört någon som klagat på priserna, säger Jacob Alshammari.

Han fortsätter att räkna upp viktiga detaljer som han tycker skiljer agnarna från vetet inom branschen. Det gäller att satsa på köttkvaliteten och att skära köttet och de andra ingredienserna tunt och fint, att inte skära upp kött i förväg och sedan hetta upp det utan att skala av det just före servering, och att inte värma falafel i mikron utan göra den på plats. Bland annat.

På frågan om var männen bakom Palmyra själva får inspiration viftar Jacob Alshammari undan kebabfästen som Tyskland och England, och i Malmö har han aldrig ätit. Hans egen favoritkebab finns lite längre bort.

– I Syrien. Där är de faktiskt riktigt bra.

Palmyra kebab, Årstavägen 57, Årsta, t Gullmarsplan, buss 160 till Årsta torg.

FLER KEBABFAVORITER I STOCKHOLM

Bredängs grill
Bredängstorget 21, Skärholmen, t Bredäng.
Liten grillkiosk som ligger precis under tunnelbanespåret vid torget i Bredäng och alltså inte direkt är något för den som söker en ombonad miljö. En av storsäljarna i den här kuren kostar 35 kronor och heter ”Pappas special”; en kebab som serveras i ett grillat franskbröd. Med standardkryddningen är smaken kanske lite i tamaste laget men det ska gå att få den starkare. Och det varma och frasiga brödet höjer faktiskt kebabupplevelsen ett par snäpp.

Skärholmens ­kebab & falafel
Bredholmsgatan 17, Skärholmen, t Skärholmen.
Fräsch om än lite opersonligt inredd lokal som ligger på andra sidan av Skärholmens inomhuscentrum från tunnelbanan sett. Vid besöket är det glest bland kunderna men det beror inte på maten: kebaben är välgjord, köttet är finskivat och det är för en gångs skull riktigt bra sting i starksåsen som erbjuds. Ett återkommande problem med svensk kebab är annars att den röda, så kallade starka, såsen allt som oftast mest smakar socker.

Ulvsunda­grillen
Ulvsundaplan, Bromma, t Stora mossen.
Ännu en grillkiosk, den här ligger visserligen inte i ett förortscentrum men däremot precis intill en stor och bullrig rondell. Ulvsundagrillens nisch är att servera vad de själva kallar ”kebabgyros”, det vill säga den grekiska varianten med tjockare flarn av fläskkött. Såsen är lite mesig men köttet är smakrikt och gott, inte minst för den som förätit sig på vanlig kebab. Dessutom har det ett välkommet tuggmotstånd. Kan man tänka sig att dinera på svin är det ett bra val.

Folkets kebab
Hornsgatan 92, t Zinkensdamm.
Finns i två upplagor, på Hornsgatan respektive Folkungagatan. Båda inrättningarna är populära och välbesökta vilket märks på att stämningen inne i Hornsgatanrestaurangen är ganska stressig och ljudnivån hög. Den kebab i bröd som serveras hos Folkets kebab är av standardkvalitet, men en smaken får i alla fall fullt godkänt och får extra pluspoäng eftersom servitörerna inte tar något extra betalt för att smaska dit en rejäl klick med ovanligt välsmakande hummus som toppning. Vill man frångå den sedvanliga kebabpraxisen och sträcka ut sitt ätande till en lång session kan man testa att gå upp på övervåningen där det även serveras buffé.

Izmir kebab
Hötorgshallen, t Hötorget.
Izmir har funnits i Hötorgshallen sedan början av 1980-talet och är därmed ett av landets äldre kebabhak. Vid lunchtid när cityfolket stormar in är det rejält tryck längs beställningsdisken och det är en bra idé att ha kvittot till hands när det blir ens tur. Vanlig kebab kan fås antingen i pita- eller franskbröd; portionen är rejäl, grönsakerna fräscha, köttet gott och finstrimlat och det finns inte riktigt något att klaga på, förutom att såserna kanske kunde ha fått vara lite starkare och ännu mer smakrika.