Om man vill veta hur ett restaurangkök ser ut, ska man se efter på toaletten. Så lyder en gammal beprövad sanning i krogbranschen.

– Om inspektörerna från Michelinguiden inte tycker att toaletten är okej betygsätter de inte restaurangen alls, säger Göran Bergholm och skrattar. Han är illustratör och författare till boken ”Dass – en undersökning av det hemliga rummet”, som i ord och bild beskriver toalettens historiska, sociala och arkitektoniska utveckling i det västerländska samhället.

Boken, som Göran Bergholm skrev tillsammans med Ulf Kjellin, gjorde mindre succé när den släpptes för några år sedan. De två upplagorna är slut på förlaget sedan länge.

– Utvecklingen runt toaletter är ju väldigt intressant. Förr i tiden gick man ofta på toaletten tillsammans med andra. Hela sällskap satt där tillsammans. Det var en plats för samtal. Nu är toaletten nästan det enda stället där man får vara i fred, säger Göran Bergholm.

Toalettens status har förändrats avsevärt de senaste decennierna. Inredningstidningar skriver spaltmeter om badrumsrenoveringar – en trend som bara ökat på grund av det nyligen återinförda rotavdraget. Och på barer och restauranger är hemlighusets skick ofta av direkt betydelse för besöksupplevelsen.

– Det är klart att det är viktigt. Om man betalar 700 kronor för en middag är det ju oerhört segt om toaletterna är grisiga, konstaterar Niclas Åkerblom, ”stilsheriff”­ på Allmänna galleriet.

I en ny, internationell undersökning från hygien- och skogsbolaget SCA, uppger 25 procent av de tillfrågade personerna att de är beredda att lämna en restaurang direkt om toaletten är ofräsch. Men många krögare nöjer sig inte med att bara städa.

På vissa Stockholmskrogar har toalettens utformning och design i sig blivit en anledning att besöka lokalen. Cloud Nine med sin skräckfilmstoalett; Rolfs kök med sina två toalettstolar utan mellanvägg; Babs med sina mönstertapeter och frottéhanddukar; Greken på hörnet med sina kristallkronor, ljusstakar och närmast andliga miljö; Louie Louie med sin spegelboll; Tranan med sin mosaikbonanza – alla hjälper de till att göra Stockholms krogliv roligare och mer påhittigt.

– Många kända designer och arkitekter, bland annat Phillipe Starck, jobbar med krogtoaletter. I New York finns det en innekrog (Garbo, reds. anm.) vars toalettdörr är gjord av glas. Den förändras och blir ogenomskinlig när man låser dörren. Och jag var nyligen på ett litet kafé i Paris. Stället var inte alls iögonfallande, men toaletten var helt makalös. Golv, väggar och tak var helt klädda av stål, som en toalett i ett skyddsrum på ett kärnkraftverk, berättar Göran Bergholm.

– Så det här med toaletter ligger i tiden. För länge sedan hade det nog bara ansetts vara jäkligt snuskigt och märkligt att skriva böcker om det här.

"Konst, förlovningar och skräckfilmsscener på Stockholms toaletter" – missa inte rapporten från förlovningsfesten på Greken på hörnet!