BLÅBÄR STORA SOM bowlingklot bärs runt av små puttar överallt på Junibacken. I rummet där urbana Karlsson på taket tidigare huserade har urskogen flyttat in. Grön mossa täcker golv och scen. Små knattar åker rutschkana från en jättekantarell och klättrar på karljohan-hattar. Vem som helst kan bli tomtebobarn och rida på en stor tam fladdermus med självlysande ögon.
DET ÄR ETT höstligt och vintrigt temarum som i dag, torsdag 6 november, har premiär på Junibacken. I bortre änden av rummet pågår bär- och svampplockning och barkbåtsmanövrering med höstlöv som segel. Där ligger också den gigantiska apelsinen, en anspelning på Beskows saga ”Solägget”. Den nya dagliga pjäsen ”Solägget och höga C” visar sig lite oväntat ses som ett inlägg i höstens heta skoldebatt. I passagen mot restaurangen kan man leka Olles skidfärd och kava runt på träskidor mot fondmålningar av Kung Vinter och Farbror Rimfrost.
BESKOWRUMMET PÅ Junibacken ställer förmodligen rekord i antal hemliga krypin och gömslen på en så begränsad yta: hattstugan, svampar, skrymslen under rotvältor – överallt plirar små lyckliga knatteögon fram under mossan. Junibackens scenograf och huskonstnär Tor Svae förklarar varför.
– Utan att låta kaxig har jag gjort ganska många barnutställningar och jag har en viss känning av vad barn tycker är roligt. Du vet, gå in i en hattstuga och leka med massa kastruller. Alla små krypin brukar bli mycket omtyckta. Ju trängre desto bättre. När det är så trångt att mamma eller pappa inte kan komma in där, då blir man ensam kung eller drottning.
– Man kanske går in i en liten karljohansvamp och upptäcker det är så smått – då känner man att ”det här är mitt”, säger han.
TOR SVAE TROR och hoppas att temaparker för barn blir allt vanligare i det framtida Stockholm. I somras ansvarade han för förverkligandet av den uppmärksammade Mulle Meck-temaparken. Nu har han grundat företaget ”Small children play – big people pay” som ska designa fler barntemaparker framöver.