Chris Waitt är en brittisk independentfilmare som undrar varför han alltid blir dumpad av sina flickvänner. För att få svar på det bestämmer han sig för att intervjua alla sina ex. De få som tackar ja säger saker som ”du hånglade upp min mamma” och ”du skämtade om min vikt trots att jag är relativt smal, du sa till andra tjejer att jag var din syster så att du skulle kunna stöta på dem, du var en jävla lögnare”.

Den enda kvinna som vill veta av Chris Waitt är hans mor. Hon hjälper honom att sortera gamla avskedsbrev som inleds med orden ”Dear Shit-fuck”.

Det är gripande att se självutlämnande dokumentärer om människors kärleksliv. Men till skillnad från Patrik Erikssons mobilfilmade pärla ”En enastående studie i mänsklig förnedring” litar ”A complete history of my sexual failures” inte på att intervjuerna ska bli tillräckligt intressanta. Chris Waitt tramsar bort sin film genom att hitta på en massa ”jackass”-grabbiga hyss som att låta sig piskas av en dominatrix och att överdosera Viagra. Den slashasiga bilden han ger av sig själv känns groteskt överdriven. Det är inte svårt att förstå varför han blivit dumpad. Det är obegripligt hur han någonsin fått en tjej. Författaren Vicky Allen, ett av exen, skrev i fjol att hon inte mindes Chris Waitt som en slacker utan som en stökig men extremt ambitiös person – så ambitiös att han inte längtade efter äktenskap och barn, utan bara ville göra karriär.

Det är synd att Chris Waitt undviker den sortens verkliga konflikter och i stället frossar i sina erektionsproblem.