Sexdocka i småstad. Kristen byfåne får osannolikt sällskap.
En roll som mentalt utmanad är ett enkelt sätt för en skådespelare att kamma hem priser. Ryan Gosling hoppas nog att Lars, hans kristne byfåne i moonboots, ska väcka lika starka känslor som de älskvärda enstöringar som tidigare gestaltats av exempelvis Dustin Hoffman och Tom Hanks. Men det enda som ”Lars and the real girl” har gemensamt med ”Forrest Gump” är dess smetiga sentimentalitet, som döljs under en sjavig indieyta.
Lars bor i en håla i Mellanvästern och är rädd för närhet. Han ryggar tillbaka när folk frågar om han har träffat någon trevlig flicka. Till slut gör han det.
Bianca sitter i rullstol och är enligt Lars djupt religiös. Hon är också en anatomiskt korrekt sexdocka som han beställt från en porrsajt. Det här låter som början på en crazykomedi. Men den kristne Lars pussar inte ens på Bianca. Han läser böcker för henne och tar med henne på promenader.
Släktingarna blir först oroliga men en doktor rekommenderar dem att spela med – vilket hela byn gör. För att hjälpa Lars tar de Bianca till sina småstadshjärtan.
”Lars and the real girl” vill säga något om ensamhet, gemenskap och tålamod. Men handlingen är så osannolik att filmen i sina bästa stunder bara är knäpp.
Det hade varit mer gripande att se en vanlig bondlurk beställa en sexdocka, ligga med den och sedan bli förälskad. Lars är en nollställd figur, lika uttryckslös som sin plastpartner.