Som yngre var det aldrig någon fråga. Det var hans roll. Nu är det också verkligen så. I kväll är det premiär för Katrine Weidemans uppsättning av Shakespeares – och hela teaterhistoriens – mest spelade klassiker på Stockholms stadsteater. Gustaf Skarsgård gör titelrollen.
Det var inte länge sedan ”Hamlet” gjordes på Dramaten, och det sägs över huvud taget vara världens mest spelade pjäs. Hur många versioner har du sett?
– Ingen.
Ingen? Hur har du lyckats undvika det?
– Så många gånger har den inte spelats i Stockholm sedan jag blev vuxen. Och när den har spelats har jag aldrig känt ”gud vad kul!” utan ”jaha, är det de som gör Hamlet nu …”. Det har alltid funnits en känsla av ”det där är min roll!”.
Vad är det som får dig att känna att det är din roll – att det är världens mest kända manliga huvudroll?
– Nja, att det är en fantastisk roll. Jag måste göra den!, kände jag första gången jag läste manuset.
Och nu är du Hamlet. Fick du tjata mycket för att få det så?
– Nej. Jag hade inte tänkt så mycket på det de senaste åren faktiskt, det där var framför allt när jag var yngre och gick på Scenskolan och hade hybris. Men Benny Fredriksson [Stadsteaterns chef] föreslog det i fjol. Då läste jag om pjäsen och kände att absolut, det här vill jag göra.
Katrine Weideman har sagt att hon ”jobbat med idén om Hamlet som galen”. Hur ser du på honom, är han galen?
– Ja. Han upplever att hans pappa spökar och att alla vänder sig emot honom. Men för honom är det absolut sant, det är ju så det är att vara galen. Vad som gör honom, eller någon, galen är en annan fråga, men det utlösande är sorgen och förvirringen kring att hans far dör och att hans mamma gifter om sig med hans farbror bara en månad senare. Han har också väldigt svårt att tycka om sig själv, han är en känslig person i ett väldigt patriarkalt machosamhälle, vilket gör att han går emot sig själv.
Ni har premiär på nyårsafton. Hur ska du fira resten av kvällen?
– Vi ska äta middag med regissören och ensemblen. Vad jag ska göra sedan är fortfarande inte helt klart. Men att det ska bli ett nytt år – och ett nytt decennium – känns väldigt sekundärt i förhållande till att det är premiär.
”Hamlet”, Stockholms stadsteater, Sergels torg, t T-Centralen, torsdag den 31 januari kl 18. (Utsålt)