Rätt klädsel
Enligt Nicholas Allan, som skrev boken ”The Complete Guide to Gatecrashing”, är det absolut viktigaste att klä sig rätt för sammanhanget. Det handlar inte om att ha extravaganta kläder, men de måste se så pass dyra ut att man ser ut som någon som inte behöver planka in någonstans. Och går man på en bokrelease för Kurdo Baksis nya Stieg Larsson-biografi gör man rätt i att ha en Expo-tygkasse över axeln.
Mindre klädsel
Utan ytterkläder är det lätt att få vakter och dörrvärdar att tro att man bara varit ute för att röka eller få frisk luft (exempel: Nobelmiddagsplankaren). Dessutom kan överrockar göra att man fastnar i garderobsköer där man lätt blir upptäckt som plankare. Nicholas Allan föreslår i stället att man använder underställ.
Lokalsinne
Många festlokaler har andra intilliggande barer och möjliga bakvägar in, och ibland blir dessa svagheter också etablerade som typiska plankningsplatser. Andreas Höistad på F12 säger att det ibland försöks och lyckas plankas in på den populära sommarklubben genom att klättra upp för muren precis före entrén – men tillägger att de efter alla år också har rätt bra koll på just det knepet.
Kom i rätt tid
Proffsplankarna försöker komma samtidigt som alla andra, så att dörrvärdarna har som mest att göra. Har man tur och skicklighet kan man också hamna mitt i en grupp som vinkas in – händer på Stureplans nattklubbar med jämna mellanrum när trycket är som värst. En mindre spektakulär variant är att vara på plats innan ett evenemang börjar, exempelvis genom att äta middag på en krog som har festligheter senare på kvällen.
Låtsas vara någon annan
Att säga ett namn man tror står på gästlistan fungerar oväntat ofta, och proffsplankare som Kid Protocol har utvecklat konsten att läsa en gästlista uppochned till en konstart. Men det kan också medföra obehagliga överraskningar – när DN-recensenten Thomas Anderberg kom till en konsert hade någon redan gått in på hans namn. Väl inne märkte Anderberg att det bara var åtta personer i publiken. En variant på gästlisteknepet är att säga att man är någons ”plus en”.
Samarbeta
Generellt jobbar proffsplankarna ensamma, men det finns undantag. I Toby Youngs bästa råd för att komma in på en vipfest bör man komma med en partner och låtsas vara mitt inne i ett häftigt relationsbråk, gärna om något trivialt som försenade hyrfilmer – även dörrvakter är rädda för att gå emellan ett bråkande par. Nicholas Allan har en annan metod: när gästerna kommit in glömmer arrangörerna ofta bort inbjudningarna, då är det lätt att smita ut med en extra inbjudan till en medbrottsling.
Fejka stämpel
En beprövad metod för att komma in på klubbar – stämpeln gnuggas över från en medhjälpare som fått stämpeln på laglig väg. Stämpeln blir dock spegelvänd, de riktiga proffsen överför först stämpeln till ett suddgummi eller en tejpbit först. Fungerar sämre om klubben använder färg som bara syns i ultraviolett ljus.
Ful-osa
Begreppet ”ful-osa” är relativt nytt men har numera blivit ett vedertaget begrepp. Inbjudningar med ”om svar anhålles” kan ju besvaras även av de som inte fått inbjudan, speciellt när det gäller mejlinbjudningar. Ibland är det också svårt för arrangörerna att veta om den ful-osande personen inte blivit inbjuden på annat sätt.
Läs mer:
Fejkstämplar, ful-osning och festkupper
Minnesvärda plankare – från Nobel till Troja