Vi frågade efter era värsta köminnen. De visade sig innehålla såväl spontannäsblod som tröstlösa lerstigar i Berlin. Men slutet gott: Alla brevskrivare har belönats med gästlisteplatser på valda Stockholmsklubbar. Det här blir en helg utan besvär.
”Min kompis blev så stressad att hon fick näsblod”
För cirka fem år sedan stod jag och några vänner till mig i kön utanför Kvarnen på Söder. För att roa oss började vi under tiden att sjunga schlagersånger. Vi trodde givetvis att detta skulle glädja de som köade, men efter ett tag hör vi strax bakom oss en dov stämma som ryter i: ”Håll käften brudar eller jag spöar upp er allihop!!!”
Vi vänder oss om och ser en mycket stor och respektingivande rakad kille stå där och blänga surt. Vi blir givetvis mycket tysta. När vi så äntligen hamnar längst fram vågar jag slänga mig ner på knä och utbrista i sång igen: ”Öppna din dörr, och säg att du vill ha oss här” sjunger jag glatt för vakten som drar glatt på mungiporna och säger att självklart vill han att så trevliga damer ska få bevista deras lokaler. Då hör vi vår kompis utbrista: ”Skit också, jag har fått näsblod!!”. När jag slängde mig ner på knä blev hon så stressad av att stå intill den här stora arga killen att hon för egen maskin lyckades framkalla näsblod. Blev värsta cirkusen. Givetvis lyckades hon få blod på sina kläder och vägrade gå in. Det var bara för oss som lojala vänner att följa henne hem och därmed avbryta vår utekväll.
Att vi sedan satt hemma hos en av vännerna och skrålade schlagerlåtar halva natten är en annan story.
/Veronica
”Jag vill vara panda men vågar inte”
Jag är mycket ung, jag är ny i Stockholm. Jag ska ÄNTLIGEN gå på Metropolis. Jag vill vara panda med vågar inte, har en blåvitrandig tröja. Min enda vän är med mig i kön. Vi dricker rödtjut ur en plunta, men jag tycks aldrig bli full. Alla andra är mycket berusade och glada. Någon puttar oavsiktligt till mig bakfrån. Min tröja blir våt av vin. Vill inte vara med längre. Min vän och jag går mot tunnelbanan och lyssnar på Belle & Sebastian i varsin lur från min minidisc.
/Helena
”Vi såg ut som dränkta katter”
En juldag för kanske tio år sedan stod jag och mina kompisar i kö i två timmar till A. Pettersson i Oskarshamn. Det snöade, haglade, regnade, blåste – ja allt. Men vi skulle bara in! Jag hade paraply, men efter två timmar med snö som föll horisontalt hjälpte det inte mycket. Vi såg ut som dränkta katter. Man kände sig ju inte direkt på partyhumör och man såg absolut inte ut som det heller. Och så var det ju packat med folk som också var blöta. Det luktade inte gott.
/Johanna
”Det var hopplöst att fortsätta köa”
Mitt värsta köminne är från dåvarande Tivoli och klubben Baba Sonic. Vi hade köat i över en timme föra att kunna köpa billig ”happy hour”-öl då dörrvakten skriker: ”Backa bakåt!” och sedan bokstaverar ”B-A-K-A!”. Efter det visste vi att det var hopplöst att fortsätta köa.
/Jakob
”Klockan är sju på morgonen, det är iskallt”
Vi köade till det beryktade Berghain i Berlin. Vi hade laddat hela kvällen, alla var pepp och på sitt yttersta för ta sig an kvällens eller morgonens höjdpunkt. Vi klafsar uppför lerstigen till den enorma byggnaden klockan sju på morgonen, det är iskallt, det är ganska tyst för att alla vill verka så coola som möjligt för att komma in, men det gör liksom inget för det enda jag kan se är den sjukt stora, fantastiska byggnaden, med ett rosa ljus i varje fönster och med svarta siluetter av dansande människor och det enda vi hör är ett rytmiskt dunkande. Så efter en timme kommer vi äntligen fram till männen med makt i dörren och efter några fraser på tyska förstår vi att vi ska gå till höger – bort från kön.
Det visar sig att de tycker att Fanny, klädd i jeansmundering och läderkeps med mustasch och stora målade ögonbryn gör sig löjlig över bögar. Eftersom Berghain är en bögklubb var vi inte välkomna. Ganska bittra gick vi därifrån och muttrade något om att de är chockerande trångsynta för att vara kända för sin dekadans, särskilt när vi var ett helt queergäng som försökte komma in. Men Berlin är Berlin och vi gick vidare till en annan klubb och hade ändå en fantastisk morgon och dag.
/Mika