Efter sju års tystnad återvänder A Camp till rampljuset med singeln ”Stronger than Jesus”, från kommande skivan ”Colonia”. Låten framför de på Grammisgalan nu på onsdag. Sångerskan Nina Persson beskriver på mobil från New York sin relation till Grammisgalan som mycket bra – med undantag för den gång då hon blev matförgiftad av plockmaten.
– Gör man inte festivaler blir det den årliga firmafesten, där man träffar alla kolleger och vänner.
Ditt roligaste Grammisminne?
– För mig var det häftigt när A Camp fick fyra grammisar, det blev något slags avgångsbetyg, en bekräftelse på att jag också kunde, även om det var kul att få priser med Cardigans också.
Numera bor samtliga A Camp-medlemmar i New York, även Niclas Frisk. Själv har Nina Persson och hennes man Nathan Larson köpt ett hus i Harlem.
– Jag var lite motsträvig först, men vi har lärt oss att älska det. Det är otroligt inspirerande och färgstarkt, coolt men inte hippt och genomsyrat av en gammal stolthet.
Nya skivan handlar mycket om svårigheterna i att vara människa. Har ni fått några nya insikter under arbetet med den?
– Vi har pratat mycket om oss själva som kolonisatörer, som suger märgen ur New York och betalar höga hyror för att få del av stadens inspiration. Alla tre lider av upplevelsehets. Vi vill vara med om allt, se allt, och blir aldrig riktigt nöjda. När jag är i Malmö blir jag galen trots att jag har fler goda vänner där. Men här får jag ständigt nyttiga mothugg. Även en tråkig dag när man bara ska ut och köpa toapapper blir ganska spännande, eftersom man råkar i roliga samtal med främlingar.