Södermalm får konkurrens när rockscenen kommer till Vasastan. Och vi pratar varken om slick bostadsrättspop eller blasé barnvagnsrock. Med ett brett sortiment av artister och öl tar Bryggarsalen upp kampen om livepubliken.
När Stockholm öppnar sin nya livescen tar man draghjälp av ett av Göteborgs mest kända band. På fredag kväll premiärspelar Soundtrack of Our Lives på Bryggarsalen på Norrtullsgatan. Sångaren Ebbot Lundberg inviger scenen i nystajlade tegelbyggnaden där livemusiken får fritt spelrum med över tio meter i takhöjd och fönster stora som små hus.
Atmosfären i den gamla K-märkta industrilokalen känns som en konserthall ”under cover”. Möjligen är det resultatet från de arkitekter och antikvarier som tillsammans med hantverkare jobbat på att få Pripps gamla bryggeri unikt. Något som snart har tagit dem två år. I taket sitter kopparlyktor i original. Det som ser ut att vara puts är egentligen akustikplattor. Målsättningen är att vårda de gamla anorna sedan 1914 och ändå kunna ge bra konserter. Originalkaklet har putsats upp för över en miljon kronor. Gamla Carlsbergselefanter i mässing som har låtits oxidera naturligt, det vill säga i urin, har satts upp på baren och antika ekmöbler som hittats på vinden har burits ned i matsalen.
– Detaljarbetet är helt otroligt. Eftersom det är så högt i tak är det viktigt att skapa en mysig känsla i lokalen, säger Ulf Cronheim och vänder sig mot gardinerna som håller på att sättas upp. Ett tyg från Ankara för drygt 200 000 kronor. Under konserterna ska de täcka de enorma fönstren som vätter ut mot Nortullsgatan.
Ändå är salen ganska liten. Maximalt 350 personer får vistas i lokalen. Ambitionen är att ha artister på scen varje fredag och söndag. Men Ulf Cronheim menar att de inte upplever någon konkurrens från scener som Nalen och Debaser.
– Vi kör akustiskt, halvakustigt och unplugged. Det blir en helt annan grej. Tanken är att ljudnivån ska ligga på en behaglig nivå. En för hög ljudnivå är tyvärr ett problem med många scener.
Än så länge är det inga små bokningar som gjorts. Taket är högt, både bokstavligt och artistmässigt talat.
– Var det slutar är upp till publiken. Än så länge har jag bokat artister som jag själv älskar. Vi vill inte jobba utifrån någon mall, utan se vad folk vill ha helt enkelt, säger han.
Men Ulf Cronheim är ingen rookie i sammanhanget. Redan under Hultsfredsfestivalens begynnelse bokade han in kända som okända artister till festivalen. Sedan dess har han fyllt den egna scenen till sin krog i Varberg. Trots att konceptet inte är skrivet i sten känns nischen tydlig. Under scenhöst och vinter är bland annat artister som Anna von Hausswolff, Irma Schultz och Dungen bokade.
Men med en hög hyra och en maxgräns på 350 gäster kan det bli tufft att få det att gå ihop vid stora bokningar. Men krögaren är inte orolig.
– Artisterna får entrén, så måste vi jobba. De väljer bort Cirkus för det här. Då måste det vara speciellt. Vi har inga stålar att trycka in som Melker Andersson. Ändå vill vi inte servera någon finsk kyckling. Jag vill blanda kvalitet och kvantitet på ett bra sätt, säger han.
Mellan spelningarna stavas lösningen konferenser och bröllop. Arrangemang som Ulf Cronheim menar krävs för att man ska kunna boka de artister han vill och ”ge” till den breda massan.
– Man tar från de rika och ger till de fattiga helt enkelt.