– Jag känner mig modig, jag är ute på äventyr med mig själv, säger skådespelaren Sofia Berg Böhm, som nu, tio år efter Scenskolan tackar nej till roll efter roll och ägnar sig åt musik på heltid. I kväll sjunger hon franska sånger på Stallet tillsammans med Bernard Cauchard och musikerna Daniel Bingert, Mikael Augustsson och Mattias Ståhl. De, och fler därtill var med i den ensemble Parkteaterns chef Kajsa Giertz samlade till musikalen ”Brel” i somras. Där upptäckte Sofia Berg Böhm ett för henne outforskat musikaliskt område: Den franska sångskatt som hade sin glansperiod runt mitten av förra seklet med namn som Édith Piaf, Jacques Brel, Léo Ferré, Boris Vian och Charles Aznavour.
– Jag blev biten, säger hon. Och sugen på att söka efter andra artister. Sagt och gjort. Sofia Berg Böhm gick till biblioteket och kom därifrån med 18 skivor och sju böcker, bland dem Peter Mosskins bok om Jacques Brel och Georges Brassens. Bernard Cauchard med sitt franska ursprung har tipsat och inspirerat.
Med de franska sångerna mutar Sofia Berg Böhm som sagt in ett nytt musikaliskt revir. På Musikhögskolan studerar hon klassisk arabisk sång och hon sjunger sedan flera år tillbaka i Balkanbrassbandet Östblocket.
Vad Sofia Berg Böhm bland annat funnit under sina franska efterforskningar är en gammal svensk kärlek till de franska sångerna. Tidigast Gustaf Torrestad, som var gästartist en gång på en Piafkonsert i Paris och lanserade hennes ”La vie en rose” på svenska – ”I rosenrött jag drömmer”. Efter honom kom Lars Forssell med alla sina tolkningar av Léo Ferré, Boris Vian och Georges Brassens och flera andra och ännu senare Anna Lena Brundin och Rikard Wolff med sina Piaftolkningar.
– Jag ger mig också på att sjunga på franska, säger Sofia Berg Böhm.
– Det är ett underbart sångspråk, så tacksamt att sjunga på.
Och också ett språk för passion och starka känslor.
– Man kan vara så himla sentimental utan att bli generad, men det skulle bara bli platt i svensk översättning, säger hon.
– Det är populärmusik med väldigt hög kvalitet, säger hon sammanfattningsvis om de franska sångerna, och de ligger bra till för skådespelare.
– De blandar teater och sång. De har genomarbetade och finurliga texter med både innehåll och djup.