EN MASK KAN hemlighålla identitet och uppsåt, den kan skydda ansiktet och jaga bort onda makter. Den kan sätta sociala förväntningar ur spel och rubba ordningen. Främst är masken förbunden med fest och upptåg, men den användes också vid allt annat än festliga tillfällen: Vita tygmasker tvingades på fångar när de lämnade cellen och rastades, för att de inte skulle känna igen varandra. Metallmasker som låstes fast runt halsen användes som skamstraff och som tortyr. Bödlar bar ofta mask i avrättningsögonblicket. Länge gjorde man gipsavgjutningar av en döds ansikte, dödsmasker. Den ultimata kopplingen mellan mask-fest-död torde vara mordet på Gustav III på maskeradbalen på Operan den 16 mars 1792.
KUNGENS DÖDSMASK finns med i Nordiska museets utställning ”Masker” som visas hela året ut samt en sammetsmask som eventuellt tillhört och burits av honom. Utställningen består av ett fyrtiotal masker ur samlingarna från 1600-talet till i dag. Men masker bars långt tidigare än 1600-talet. Det finns till exempel hällristningar som föreställer människor maskerade till gudar, demoner och djur. Julen har en slitstark masktradition, alltifrån det förkristna midvinterblotet till våra dagars papier maché-tomtemasker. Tomten föregicks av julbocken, som förekom över stora delar av Europa och som skojade, stångades och skrämdes, dog och föddes på nytt. De Staffanssångare som följde honom var också ofta maskerade.
Under de senare decennierna har nya traditioner som halloween och lajv nått Sverige, med utklädsel och mask som viktiga ingredienser.Masker används även för att skydda. Mot hugg och slag, mot gaser, mot felriktade ishockeyklubbor och flygande puckar, mot fallande föremål och om man skulle falla själv.
UTSTÄLLNINGEN "MASKER" väcker många funderingar kring identitet, integritet och hemlighållande. Och också kring förtryck och övervåld. Lämpligen kan man fortsätta att fundera på Etnografiska museets utställning ”Dansmaskens berättelse” med koreografen Birgit Åkessons afrikanska dansmasker som hon tog med till Sverige från sina många forskningsresor till Afrika. Maskerna presenteras tillsammans med filmade inslag med afrikansk dans och intervjer med Birgit Åkesson själv, som avled 2001, 93 år gammal.