Modernismen är kvinnofientlig, tycker Kristina Jansson som nu ställer ut målningar med tesen att modernismen är kopplad till pornografin.
Antingen är hon ett underbarn eller ett bevis på att det verkligen lönar sig att slita veckan runt i ateljén. Förmodligen är det en kombination av båda som gjorde att Kristina Jansson nyss kammade hem andraplatsen i Carnegiepriset, trots att hon började måla först i 25-årsåldern.
– Jag hade en utbildning inom teknik och skulle bli ingenjör. Men jag har alltid varit komplicerad som människa så måleriet passar mig. Där kan jag kombinera det analytiska med det emotionella, säger Kristina Jansson.
Hur var det att vinna priset?
– Jätteroligt och hedrande. Samtidigt är jag rädd att yttre påverkan ska störa mitt arbete, och det är klart att man får lite prestationsångest.
Nu är du aktuell med en ny utställning på Milliken. Vad kommer du att visa där?
– Det blir två serier målningar. En av Case study houses som aldrig blev byggda. Det var ett stort projekt i USA i mitten av 1900-talet, då amerikanerna ville skapa en egen amerikansk arkitektur. Det fanns en stark utopisk idé bakom projektet, lite av en motsvarighet till det svenska folkhemmet. Det skulle vara modernistiskt med rena linjer, inget ornamentalt. Men många hus stannade på ett utopiskt stadium. Jag intresserar mig för glappet mellan vad man ansåg var praktiskt och vad som faktiskt var det.
Och den andra serien?
– Den utgår från tesen att det finns en koppling mellan pornografin och modernismen, att det finns en renhetssträvan i modernismen som är kvinnofientlig.
Hur menar du då?
– Modernismen är väldigt manlig, man pratar om det figurativa, emotionella och traditionellt kvinnliga som något orent.
Hur kommer det sig att du snöat in på rumsinteriörer?
– Ofta finns det en stark historia bakom motiven. Som när jag målade rumsinteriörer ur ”The Shining” för att den filmen fortsatte att förfölja mig från barndomen. För mig är måleriet en framkallningsprocess. Jag blir hypnotiserad av något och det är först när jag målar som jag förstår vad det är jag försöker undersöka.
Milliken, Luntmakargatan 78, t Rådmansgatan, 15 oktober–14 november.