Tvättstugan är ett svenskt och också finskt fenomen, något motsvarande finns knappast i resten av världen. Och få platser är så laddade.
– Att tvätta är centralt i vårt liv, vi kommer inte ifrån det, säger Amanda Creutzer, som är producent för Nordiska museets nya utställning ”Tvättstugan” som skildrar tvättstugans speciella historia som en del av folkhemsbygget, konflikten mellan miljökrav och strävan att hålla rent. Dessutom finns en social del.
– Tvättstugan är ett gemensamt rum där vissa regler råder. Samtidigt som det är ett gemensamt rum blir det privat när man bokat sin tvättid, säger Amanda Creutzer.
Och ser man det ur ett socialt perspektiv så blr det ett rum där konflikterna får en central roll. En hel vägg på utställningen ägnas det museet kallar ”den lappburna vardagskommunikationen i landets alla flerbostadshus”. Det handlar alltså om den speciella, skall vi kalla den folkloristiska genre som lappar och meddelanden till övriga boende/tvättstugeanvändare utgör.
– Många av dem är anonyma, i synnerhet de grövsta, säger Amanda Creutzer och tar som exempel ”ditt djävla missfoster till apa” eller ”hoppas att du dör en grym död”. Det värsta man kan göra i en tvättstuga är att knycka någon annans tid, eller att av misstag låna något svart plagg i tvättmaskinen som sedan färgat av sig på nästkommandes vita kläder. Och så har vi ju det eviga luddfiltret …
Det finns till och med exempel när tvättstugekonflikter utvecklats till blodsutgjutelse och polisanmälda våldsbrott – men de tillhör undantagen.
Floran av meddelanden är med andra ord brokig och alla är inte alls hatiska.
I förhållandet gemensamt/privat handlar det också om att kläder, och i synnerhet underkläder tillhör den intimaste sfären, och att det kan vara mycket känsligt om någon får se ens smutstvätt. I synnerhet om det rör sig om underkläder.
Utställningen tar också upp den viktiga miljöaspekten.
– Vi använder femtio tusen ton tvättmedel per år, och av dem handlar en fjärdedel om överdosering, säger Amanda Creutzer. Det handlar om hur viktigt det är för oss att känna oss rena, att inte avslöja kroppen – att den kan läcka, att den svettas. Tvärtemot vad många tror blir smutsiga kläder inte renare ju mer tvättmedel man använder.
I samband med utställningen efterlyser Nordiska museet svenska folkets ilskna lappar från tvättstugorna, som kommer att bevaras där i evig tid. Skicka dem eller lämna dem i entrén.
”Tvättstugan. En svensk historia”, Nordiska museet, visas till och med den 7 mars 2010.