Hon såg poker på engelsk tv och tog med det till Sverige.
En ny undersökning visar att svenska pokerspelare har bäst självförtroende i Europa. Men det var tv som bidrog till att trenden slog igenom stort. Först ut var Katarina Eriksson på Kanal 5 — som upptäckte poker av en ren slump.
Ett kortspel från 1820 fick för några år sedan Sverige i ett järngrepp. Att utvecklingen skulle ta den oväntade vändningen hade Katarina Eriksson, inköpschef på Kanal 5, ingen aning om när hon en natt för fyra år sedan zappade framför teven efter en pubrunda i London där hon då bodde.
Hon fastnade för några kortspelande män i solglasögon och märkliga hattar.
– Det var bra producerat och spännande eftersom det var filmat så att man kunde se vilka kort alla spelare hade.
Frågan var bara: Skulle det funka även i Sverige? På ett möte i april 2004 la hon fram idén. Kollegerna var skeptiska, men gav med sig.
– Vi bestämde oss för att testa i liten skala och köpte in specialprogrammet ”World poker tour of battle champions”.
Det sändes sent på kvällen den 3 maj samma år. Dagen efter fick Katarina Eriksson tittarsiffrorna. De var inte skyhöga. Facit visade däremot något som är ännu viktigare för en kommersiell tv-kanal – ett hugg i målgruppen män mellan 15 och 34 år. Och det är något som säljavdelningen gillar eftersom det är lätt att kränga reklam som riktar sig till den köpstarka kategorin. Då bestämde sig Kanal 5 för att köpa in den första säsongen av ”World poker tour”.
Det var naturligtvis inte bara Katarina Eriksson som skapade pokerhysterin i Sverige. Året innan hon fastnade framför tv:n i London såg nätspelbolaget Expekt en stor potential i spelet. I oktober 2003 kom bolagets pokersajt i gång och när Kanal 5 började visa sina program hängde konkurrenter som Betsson, Unibet och andra på. Snart började också TV 3, TV 4 och ZTV visa poker.
Kombinationen mellan dygnet runt-tillgängligheten på nätet och tv-kanalernas förmåga att framställa kortspelet som intressant och spännande gjorde att alla plötsligt snackade om poker.
– Min enda tanke var att poker var bra natt-tv. När hajpen drog i gång reagerade jag med mild förvåning, säger Katarina Eriksson.
Alla var däremot inte överförtjusta.
Våren 2005 märkte Spelberoendes riksförbund att 40 procent av samtalen kom från människor som spelade bort sina pengar på poker, eller hade anhöriga som gjorde det. När Sifo, på uppdrag av Lotteriinspektionen, 2006 gjorde en undersökning visade den att 210 000 svenskar någon gång hade satsat pengar på nätpoker.
Katarina Eriksson tillhör fortfarande inte dem.
– Jag kan inte ens reglerna.