Alltså, vad är det ni tänker göra? Vad är det frågan om?
Johannes: Det är vattenkrig.
Thomas: Det är verkligen frågan om vad det kommer att bli med tanke på hur många som är anmälda. Från början var vi 200 personer. Nu är det 7 000 på Facebook som säger att de ska komma, och 9 000 som säger att de kanske ska komma.
Ni representerar båda Armé Nord. Egentligen skulle det har varit en representant för Armé Syd här i dag också, men hon har stukat foten och kan inte komma. Tror ni att hon har skadat sig under förberedelser för vattenkriget?
Johannes: Nja, det hade något med en häst att göra.
Hur började det?
Johannes: Det var en person som startade en profil under falskt namn och la upp det här evenemanget. Han eller hon är fortfarande hemlig. Det var i april. Sedan började folk ansluta sig.
Vattenkriget är förlagt till tidernas Stockholmsdag, 080808. Har ni hämtat inspiration någonstans ifrån, finns det några klassiska stockholmska vattenkrig från förr?
Thomas: Det var ett mat- och vattenkrig mellan två stadsdelar i Berlin i fjol. Då spärrade man av en gata. Men vi har begränsat det rent tekniskt, när det gäller tillhyggen, till bara vatten. Vi vill begränsa skadorna, både på personer och byggnader. Vatten skitar inte ner så mycket.
Johannes: Vattenfestivalen har också varit en inspirationskälla. Nu visar vi de styrande att det väl inte var så skönt att lägga ner det där. Vi vill ha det tillbaka på något sätt. Vatten har sin charm, och Stockholm är vattnets stad.
Vad har ni för tillstånd?
Johannes: I och med att det inte finns någon arrangör så har vi inte kunnat söka något tillstånd. Men vi har pratat med polisen.
Jag bor i Gamla stan. Jag är inte helt till mig över tanken på att flera tusen personer ska ha vattenkrig i mitt kvarter. Jag ser framför mig hur jag inte kommer kunna lämna lägenheten.
Johannes: Hela grejen är att om man är med i Armé Nord så sprutar man på dem som ingår i Armé Syd, och vice versa. Armé Nord är blåklädda, Armé Syd rödklädda. Så länge du inte har sådana kläder är det rätt chill. Och vi håller utkik efter magväskor, vi ska inte spruta ner turister.
Så jag ska klä ut mig till turist?
Thomas: Ta med en karta. Kollektivtrafiken är fredad.
När man ser till intresset för det här så tycks det ha funnits ett stort uppdämt behov bland stockholmarna av att få leka vattenkrig. Hur tolkar ni det?
Thomas: Det är väl barnsligheten som sitter i.
Johannes: Det finns någon ingrodd barnslighet i alla människor. När man ser att 6 000 personer delar samma känsla är det kanske lättare att komma ut med det.
Men ni ska leka krig. Känns det modernt?
Johannes: Njae. Men det är väl en kul form av krig i så fall. Det är bättre att man slåss så här än på en fotbollsstadion.
Thomas: Man kan se det som något liknande paintballkrig, det är mycket som är likt, hur man lägger upp sin strategi, hur man försvarar sig, och så där. Men om man går in på frågan om vem som vinner, så är det ju svårt att se hur det ska gå till rent praktiskt.
Det är ingen som kommer att vinna? Den inställningen kan ni väl inte ha.
Johannes: Nej, det kan vi väl inte. Men det går ju inte att säga ”du är blöt, du får gå härifrån”.
Thomas: Det blir en fråga om propaganda i efterhand.
Jag har gjort en fördomsprofil för vilka jag tror att ni är som är beredda att göra något sånt här. Ett: Ni går på KTH.
Johannes: Nej. Jag jobbar heltid inom IT.
Thomas: Nej. Jag jobbar med ekonomistyrning.
Ni har gjort lumpen.
Johannes: Nej.
Thomas: Ja, som plutonsbefäl på ett pansarregemente.
Ni är bra på paintball.
Johannes: Nej. Har aldrig spelat det.
Thomas: Jag har bara utövat det två gånger, så jag kan inte ange någon nivå för hur bra jag är på det.
Ni är bra på (strategispelet) Risk.
Johannes: Ja.
Thomas: Nej.
Ni har badat mer än tio gånger i sommar.
Johannes: Ja.
Thomas: Ja.