DET FÖRSTA HISTORISKA belägget för ett nordiskt midsommarfirande finns i de isländska kungasagorna från 1200-talet. Enligt dem avskaffade Olav Trygvasson ”offerölen” och införde i stället, med folkets instämmande, högtidsöl vid ”jul, påsk, midsommar och Mikaeli”.
Att festens öde vilar hos vädrets makter ger åtminstone en liten aning om hur betydelsefulla dessa var för de förkristna nordbor som redan innan Trygvassons tid skia ha uppmärksammat sommarsolståndet för att beveka fruktbarhetsgudarna. Utomhus alltså. Gärna på en äng. Med tombola, fiskdamm och saft-och-bulle-fika i närheten.
I HÅGELBYPARKEN, mellan Alby och Tumba, finns detta. Plus en hoppborg och allsångsledare på scen vid två tillfällen under dagen. Traditionen bevaras av Slagsta gille. Ett dussin musiker och långt fler folkdansare medverkar. De leder också dansen kring stången för barn och andra.
– ”Små grodorna” är så klart en höjdare. Och ”Raketen” och ”Karusellen”, de går alltid hem, säger Eva Björklind, som leder Slagsta gilles barngrupper.
Där gick hon själv som liten, som barn till två av föreningens grundare. På midsommarafton brukar föräldrarna Solveig och Leif ha platsen närmast stången, där de demonstrerar stegen för mindre drillade folkdansare. Eva Björklinds tre barn dansar också.
– Midsommar är helt klart årets stora högtid. Det är då vi samlas, säger hon.
Eva Björklind rekommenderar att man tar med en picknickkorg till Hågelbyparken. Fina midsommaraftnar har det hänt att över 5 000 personer besökt firandet i parken. Det finns gott om plats. Det är något annat som oroar parkens producent Ylva Fridell.
– Det största problemet i år är var vi ska hitta blommor. Allt har varit så tidigt. Vi har en dam i Norsborg som brukar ringa varje år vid den här tiden och be oss komma och hämta prästkragar i hennes trädgård, den är helt full av dem. I år ringde hon redan inför nationaldagen, säger Ylva Fridell.
Hur ser plan B ut?
– Jag vet inte. Pelargoner? Det kanske finns lite lupiner kvar. De fyller ut bra. I värsta fall får vi köra den bara lövad.