Toppmodell, programledare och ledamot i klädkedjan Lindex styrelse. Emma Wiklunds karriär har haft många ansikten. Nu byter hon rampljuset mot en mer anonym tillvaro som moderådgivare.
God morgon
5.00 Väckarklockan ringer otäckt tidigt. Emma Wiklund kliver upp ur sängen och hoppar in i duschen samtidigt som maken Hans, dottern Tyra och sonen Elis sover vidare i familjens lägenhet i Vasastan. Hon tar tunnelbanan till T-Centralen och köper frukost på tågstationen.
Sover på tåget
6.05 X2000-tåget lämnar perrongen med destination Göteborg. Hon läser morgontidningarna och äter frukost. I vanliga fall brukar Emma Wiklund jobba på tåget, men i dag är hon för trött. Den uppblåsbara nackkudden och en New York Yankees-keps åker fram. Jackan blir ett perfekt täcke.
En och en halv timme senare vaknar hon och börjar läsa senaste numret av tidskriften Filter.
Bollplank på Lindex
9.17 Framme i Göteborg. I dag ska hon bland annat träffa kolleger från marknadsavdelningen. De inplanerade mötena är en introduktion i hennes nya jobb som ”fashion and consumer advisor”. På ren svenska: mode- och konsumentrådgivare. Vad det innebär? Det är inte lika lätt att svara på eftersom tjänsten är ny och hon har ganska fria tyglar.
– Jag ska vara ett bollplank för dem som jobbar med design och inköp. Dessutom ska jag föra en dialog med kunderna på nätet. Det kan handla om allt från att tipsa om vilka plagg som passar ihop till att beskriva vad som händer bakom kulisserna på en plåtning.
Kanske ska hon föra diskussioner om skönhetsideal.
– Jag får ofta frågan om jag skulle vilja att min dotter Tyra blev modell. Men det vill jag inte, inte som idealen ser ut i dag när alla måste vara så smala.
Den före detta modellen som tidigare bodde på hotell 180 nätter per år ska nu för första gången få ett eget kontor.
– Jag är inte rädd för att bli en kontorsråtta. Tvärtom tycker jag att det ska bli kul att ha en arbetsplats att gå till.
Tidigare satt Emma Wiklund i Lindex styrelse, men när företaget förra året köptes upp av den finska koncernen Stockman åkte hon ut. Men hon var i gott sällskap. Den omstridde riskkapitalisten Christer Gardell fick inte heller stanna.
Första mötet
9.27 Dags för dagens första möte i konferensrummet med stora fönster ut mot Göteborgs obligatoriska duggregn och köpcentret Nordstan.
På bordet: kaffe, vatten, frukt och små chokladbitar. I konceptutvecklarna Annette Lundes och Lena Walls dator: powerpointbilder över organisationen. Det pratas konsulter, kommunikation och koncept i engelska termer.
Emma Wiklund har håret uppsatt med ett svart spänne, glasögon (Yves Saint Laurent), silversmycke som egentligen är en champagnevisp (antikaffär), svart linne (Lindex), svart- och vitrutig jacka (Lindex) och svarta jeans (Cheap Monday). Intrycket är skolat proffstrevligt på ett sätt som känns mer äkta än spelat. Samtidigt är det omöjligt att avgöra om hon tycker att det som avhandlas är det tråkigaste hon någonsin hört eller så intressant att hon memorerar vartenda ord.
Lunch på Operan
11.57 Tillsammans med kollegorna går hon till Göteborgsoperan för att äta lunch. Det blir caesarsallad och mineralvatten. Samtalet spretar mellan allt från en otursdrabbad reklamplåtning i Los Angeles till den komplicerade bakgrunden som har lett fram till kriget i Georgien.
Och så pratas det lite Se & Hör.
– Jag förstår inte hur man orkar läsa sådant, säger någon.
– Jag läser den bara hos frissan, säger en annan.
Emma Wiklund erkänner att hon inte kan låta bli att bläddra i tidningen när hon ramlar över den.
– Men ibland har jag läst saker om mig själv där inte ett ord har varit sant. En gång stod det att jag och Hans skulle skiljas för att vi inte kom tillsammans till en premiär. Men det sjukaste var nog när det stod att jag var tillsammans med Matt Dillon. Det hade jag missat helt.
Möte nummer två
13.10 Möte med Sofia Sterner, gruppchef för arkitekterna. Hennes genomgång visar att planeringen av en butik är en hel vetenskap med målet att kunden ska handla så mycket som möjligt. Takhöjd, färger, gångarna i butiken – inget lämnas åt slumpen. Till sin hjälp har företaget en konsultfirma som analyserar hur kunderna beter sig i butikerna.
Kollar höstkollektionen
15.33 Tempot börjar ta ut sin rätt. Det känns som en lång skoldag där man kastas från det ena ämnet till det andra.
– Jag har ju jobbat i modebranschen i tjugo år, men det är spännande att lära sig mer om hur ett sådant här stort företag fungerar, hur man egentligen får ihop allting.
Emma Wiklund går till design- och inköpschefen Kicki Olivensjös rum. De plockar fram sina agendor och diskuterar en resa till Bangladesh och Indien senare i höst då de ska besöka några fabriker.
Sedan får Emma Wiklund syn på kollegans handväska, en spektakulär färgexplosion från Östermalm i Stockholm.
– Åh, vilken snygg. I love it.
I ett oansenligt konferensrum en bit bort hänger delar av höstkollektionen. Några plagg har tydlig 80-talskänsla, andra har influenser från 20- och 30-tal. Ylva Alkman, design- och inköpschef på damsidan, visar en svart kavaj som Emma Wiklund fastnar för.
– Den här kommer Sofi Fahrman på Aftonbladet att gilla.
Skriver krönika
16.13 Checkar in på hotellet som ligger i samma byggnad som tågstationen. Packar upp sina saker i rum 655. Vad ska hon göra nu? Kanske träna eller träffa en kompis. I stället stannar hon på rummet och skriver en krönika för nya magasinet Passion for business.
Kyckling till middag
18.30 Ringer hem till familjen.
– Hur många nätter måste vi sova innan du kommer hem? undrar barnen.
Svaret är två.
Emma Wiklund går till hotellrestaurangen och äter kyckling och pasta. Dricker ett glas rött vin och en flaska mineralvatten.
OS och bok
20.00 Kollar på sammandraget från dagens OS-tävlingar: gymnastik och simning. Sedan tittar hon på nyheterna där kriget i Georgien dyker upp igen. Gör kvällsrutinerna, lägger sig och läser ut Mari Jungstedts senaste bok ”I denna ljuva sommartid”.
God natt!
22.20 Trött och släcker lampan. Det tar inte lång tid innan Emma Wiklund sover.