I april arrangerade Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms läns landsting en workshop där man ställde frågan ”Hur kan vi göra Stockholm till en kulturstad i världsklass?”. Workshopen ingick sedan i en plan för utveckling av Stockholm på 20 års sikt. Projektledaren Jonathan Metzger fann tre huvudspår efter gruppens diskussioner.
– Man pratade mycket mer än jag trodde om staden som helhet och känslan av urbanitet. Gruppen tyckte att det är viktigt att utveckla Stockholm som en urban plats. Förorten uppfattas – här håller jag inte riktigt med – som kulturfattig, att kulturen är centraliserad till den innersta innerstaden. I deltagarnas ögon råder kulturskugga i förorten.
– Ett annat spår var att man ska våga satsa på det unga och experimentella, att kulturfinansieringen känns som sprunget ur ett kompisnätverk där det är viktigare att vara proffs på att skriva ansökningar än att ha spännande idéer.
– En tredje och intressant åsikt var att man upplever Stockholm som en välordnad stad där det känns som att det förs en kampanj mot så kallade ”dark spots”. Det är viktigt att det finns områden där det inte är så rent, där det inte känns så färdigt. Det är bra med gentrifiering, men det gör också att områden som känts som frizoner försvinner.