– Jag har raderat Facebook! Jag tryckte på Ctrl, Alt, Delete och sen kunde jag inte återskapa dokumentet. Hela världens Facebook är borta nu då, men vilken ångest.
Och plötsligt har vi fått besök av sjukpensionären Lars Stenberg, en av de tokhyllade karaktärer som ingår i radioprogrammet ”Mammas nya killes” persongalleri.
Programmet har sänts i Sveriges Radio P 3 sedan 2005. Inte sedan ”Hassan” har ett humorprogram citerats, hyllats, framkallat så mycket skrattårar eller haft så hängivna fans. Facebooksidan vi tittar på är skapad av ett fan till programmet och gillas i skrivande stund av 43 674 personer. På ”Mammas nya killes” hemsida har 255 personer svarat på frågan vad de vill höra mer av i den kommande säsongen. 100 personer som skriver ”KatlaKatlaKatla” i kommentarsfältet måste ha en viss inverkan på vad gruppen gör, eller?
– Eftersom säsongerna är förinspelade och allt liksom bara åker ur radion rätt ut i luften är det fantastiskt att få veta vad folk gillar och inte, säger Olof Wretling, för dagen iklädd en liten filthatt som balanserar på huvudet.
Olof är den som svarar först på intervjufrågorna med en energi som påminner om många av de karaktärer han spelar i radioprogrammet, som ”Mangan” som joggar jorden runt i de nya avsnitten och storfavoriten ”Katla”.
Får ni någon negativ feedback?
– Nuförtiden kan man räkna den på en hand faktiskt, säger han. Det är lite skönt att folk tycker att det är dåligt ibland också, det känns trovärdigt på något sätt.
Tjugoen nya efterlängtade avsnitt av ”Mammas nya kille” börjar sändas i höst och många fans har anordnat särskilda premiärkvällar och lyssnar tillsammans.
Känner ni press att kommande säsong måste bli en succé?
– Det enda vi kan utgå ifrån är vad vi själva tycker är roligt, säger Olof. Vi är ju inget dagsaktuellt humorprogram som skriver sketcher utifrån vad som är roligt just nu utan drivs av lust, på det sättet blir pressen inte stor.
– När man spottar ur sig 100 sketcher per säsong så är det sällan man funderar över hur något fungerade för två år sedan, säger Sven, den i gruppen som går lättast att känna igen från tv-serien ” Ingen bor i Skogen” där flera av typerna från ”Mammas nya kille” dök upp. Ju mer Sven pratar desto tydligare ser man hur typerna ”Pite-Patrik” och ”Agneta” kan komma upp till ytan ibland. Han är lugn och underfundig men med en ”Marge Simpson”-frisyr som avslöjar den inre galenskapen.
Vad är ”Mammas nya kille” för grupp?
– Jaa ... säger Olof, vad är vi för en grupp egentligen? Det där är inte helt lätt. Radioprogramledaren Bengt Strömbro kontaktade teatergruppen Klungan som jag och Sven är medlemmar i och frågade om vi hade en idé till ett radioprogram. Men när vi jobbar med Klungan så arbetar vi i en större grupp tillsammans med Carl Englén och Mattias Fransson. Mattias är också med i ”Mammas nya kille” och Bengt också såklart.
Bengt Strömbro fungerar som ”Mammas nya killes” ”straight guy” och många av programmets scener är uppbyggda runt Strömbros intervjuer med ”gäster” i studion. I själva verket spelas programmen sällan in i samma studio utan klipps snyggt ihop av ljudteknikern Johan xxx. Han skapar även de stämningsljud som krävs för att lyssnarna ska transportera sig i tid och rum tillsammans med karaktärerna.
– Alla skapar sig en egen bild av det man hör i en lyssning, säger söta Sofia Wretlin – raka motsatsen till kaxiga Kicki Tapper och gift med Olof och som förutom att vara producent för programmet även förutom Tapper även Jessica från Sunne med flera. När man hör ljudet av en lägereld som sprakar så dyker det upp bilder som liksom kommer från muskelminnet och hur det känns att sitta framför en brasa, säger Sofia
– När Mangan joggar jorden runt så krävs det många lyxiga ljudbilder, säger Sven. Men det ska också höras att man är i en riktigt ful lägenhet och karaktären hasar runt i sina slitna innetofflor.
En röst avslöjar ju så mycket om en person, klasstillhörighet och hemstad till exempel. Hur arbetar ni med hur karaktärerna ska låta?
– Allt ska ju kommas åt via rösten på något sätt, säger Olof. Men vi utgår aldrig från att skapa en typisk person som härstammar från ett specifikt ställe, den geografiska platsen och rösten behöver inte hänga ihop.
– Ibland är det bäst att inte säga var karaktären kommer ifrån, Kicki Tapper från Hagfors låter inte som man gör i Hagfors, det är mest en rolig kombination av namn och ort. Själva fröet till en karaktär sås när man vet hur de pratar, säger Sofia.
– Vad som är viktigt är att man hittar energin i hur en viss person pratar, det kan starta med ett ord på en viss dialekt, säger Sven.
– Som Katla till exempel säger Olof, han föddes ur att jag började fundera på hur det låter när man talar med en ring i underläppen och hur kul det var att säga ”sju sorters apa” på ett visst sätt, så kom karaktären till. Ett särskilt ord som till exempel ”tidsoptimist” sagt med en särskilt röst blir som en port att sikta mot, att utgå ifrån när man skriver manus.
Sven och Olof ringer varandra ofta och spånar fram idéer ur olika ord, det är så gruppen arbetar eftersom alla bor på olika ställen i landet. Från ett sådant flow skriver var och en manus till sina karaktärer och spelar för det mesta även in rösterna separat.
– Man koncentrerar sig på ett annat sätt om man inte träffas, säger Sven, när man spelar in själv blir man medveten om allt som rösten ska berätta.
– Alla uppfattar ju det de hör på olika sätt, säger Sofia, det är därför det blir så spännande med radiobion på humorfestivalen.
Radiobio låter motsägelsefullt, vad är det?
– Det innebär att man lyssnar på programmet tillsammans, samlas runt radion på ett sätt som man gjorde förr, säger Sofia. Många ”Mammas nya kille”-fans träffas och lyssnar på programmet gemensamt.
Ska vi ha lite radiobio här, frågar Sven och lägger till, egentligen skulle vi haft lite vin nu.
Vi lyssnar på när dalmasen ”Thunder” som spelas av Mattias Fransson ringer till sin gamla tjejs nya kille och diskussionen som uppstår när det framkommer att den nya killen kan härma Kalle Anka. ”Thunder” kontrar med att han kan ”prata bakåt i tiden med dinosaurierna”. Det är väldigt roligt, kanske till och med lite roligare för att vi sitter i en grupp och lyssnar. ”Thunder”, ”Katla”, ”Agneta”, ”Mangan” och alla de andra typerna i ”Mammas nya kille” är alla mer eller mindre socialt missanpassade, det är kombinationen av det patetiska, rörande och ibland rent korkade som gör att vi skrattar så gott åt dem.
Vad skulle hända om karaktärerna blev lyckliga?
– (Tystnad…)
Jo, vad tror ni skulle hända om karaktärerna i ”Mammas nya kille” fick ordning på sina liv och blev nöjda med tillvaron?
– Vi hörde frågan, säger Olof efter en stund, men den är svår att svara på. Det är som att du enbart skulle skriva ordet ”bra” i en recension, det blir inte så intressant. Vad som är intressant är hur ”Katla” löser att dammsugarpåsarna är slut. När karaktärerna mår bra så blir vi som redaktion arbetslösa.
Finns det något man inte får göra med karaktärerna?
– Nej, tvärtom säger Sven. Man vill utsätta dem för så mycket som möjligt.
Kan man få prata lite med ”Katla” till exempel?
– Nej, det går nog inte, säger Olof. Det är svårt att improvisera och göra det bra.
– Jag var med i en föreställning där jag skulle improvisera en gång, berättar Sven. De andra skuttade och for över hela scenen, men jag blev som ett träd i tio minuter. Jag hängde inte riktigt med.
– Men man vill ju att ”Mammas nya kille” ska låta improviserat och lätt även fast vi spelar in på varsitt håll. Kanske borde vi testa att sända live någon gång, det ska vara en kick sägs det. Våra bloopers är inte så roliga som du kan tänka dig.
– Ja, vi har liksom skrattat färdigt innan vi spelat in, säger Sven.
Det har inte fansen gjort, tvärtom. I höstens säsong får lyssnarna följa med när karaktärerna flyttar ut ur studion och vi får chansen att lära känna dessa relaterbara losers ännu bättre. Och återigen skratta dessa folkkära galningar som speglar resten av oss så bra.
Fredag, Södra Teaterns Kägelbana, t Slussen, kl 17.00- 18.00, Lördag, Södra Teaterns Kägelbana t Slussen, kl 18.00- 19.00.