”Jag är kär i min bästis och vet inte riktigt hur jag ska göra”. Med det problemet skickades reportern Caroline Hainer ut på stan med en paparazzi i hälarna. Bartendrar, bussförare, frisörer och andra fick visa vad de duger till som amatörpsykologer. Första testmiljön: baren.

Bartender, bar
Riche, Lilla Baren, Birger Jarlsgatan 4, t Östermalmstorg.

Caroline Hainer:
Jag är ensam i hela bardelen. Två till synes uttråkade bartjejer, en ordinarie och en som ser ut att vara under upplärning, plockar lite med glas och disk. Jag sätter mig ned vid bardisken med en stor suck och beställer en drink eftersom jag måste ha ”en styrketår”. Jag upprepar detta faktum två gånger men får ingen reaktion. Däremot får jag min drink.

Då suckar jag ljudligt en gång till och säger ”Ja, det är tidigt på dagen men har man problem att ta itu med så … ”. En något besvärad bartendertjej svarar ”Jahaja” och vänder sig bort. Jag gör ett nytt försök med ett ”Man har en del framför sig i dag … det är inte lätt”. Då frågar den ena tjejen den andra om hon inte ska gå och torka borden i matsalen vilket jag misstänker är en uppenbar vink om att de är ointresserade av mitt problem.

Jag sitter kvar ett tag helt ensam medan båda bartendrarna försvinner. Känner mig tragisk. Jag dricker upp och väntar tills en av tjejerna dyker upp igen. Jag säger ”Den där behövde jag … ” och ber att få betala. Hon ser i det närmaste tacksam ut.

UTVÄRDERING
Tillgänglighet: Fysiskt, ja.
Öppettider: Mån 11.30–24, tis–fre 11.30–2, lör 12–2.
Anonymitet: Hög beroende på tid på dygnet. På eftermiddagen är man i stort sett ensam.
Engagemang: 1/5.
Råd: Nej.
Kostnad: Mycket hög i förhållande till terapikvalitet.

Läs vidare! Så här gick det för Caroline hos baristan, busschauffören, frisören, i taxin och på ölhaket.