Varför har du valt att inte bo i Stockholm?
- Det är inget aktivt val utan små, till synes slumpartade incidenter i mitt liv som gjort att jag hamnat där jag är. Och i efterhand känns det som om det är det rätta, men om den känslan är en följd av den stora livslögnen låter jag vara osagt. Hur som helst, jag gillar småorter, jag gillar småstäder och jag inbillar mig att mitt kynne passar här.
Tror du att ditt fotbollsspelande / skrivande påverkas av var du bor?
- Definitivt. På ett sätt är det begränsande; på en liten ort vet du gärna din plats, du testar inte de yttersta gränserna och istället för att klä dig i fuskpäls, kvinnokläder och sminka sig hoppar du, igen, i dina svarta jeans och tar på dig en t-shirt köpt på H&M. Den där "veta-sin-plats"-känsla kan vara begränsande. På ett annat sätt kan småortsperspektivet föda kraft och upprorsandra och det är det vi i Kalmar FF har försökt att ta fasta på - up yours, motherfuckers!
Finns det några fördelar med att vara fotbollsproffs i en mindre stad, jämfört en stor?
- Jag tror att det är snarlikt. Det talas ofta om att pressen på spelarna i Stockholmsklubbarna är så mycket större än i mindre städer, men trycket på oss i Kalmar är stort. Alla vet vilka vi är, vad vi gör, vem eller vilka vi ligger med och går det bra (med fotbollen, inte liggandet) är det ryggdunkningar, extrapriser i affären och telefonnummer i fickan. Men går det dåligt är det förtal, skvaller och isande blickar.
Vad är den största skillnaden mellan Stockholm och Kalmar rent idrottsmässigt?
- Att det spelas bäst fotboll hos oss.
Vilket Stockholmslag gillar du bäst?
- Jag är svag för de flesta stockholmslagen. Jag älskar passionen som finns i Stockholm och jag har ALDRIG känt mig hotad på till exempel Söderstadion eller Råsunda. Tvärtom. Det är mina favoritarenor och jag tycker att publiken på dessa arenor gör helt rätt som försöker påverka domaren och motståndarna så att deras lag har fördel av det. Givetvis med parentesen att det ska ske inom lagens råmärken. Så klart. Att det finns idioter och pack inom de stora massorna ska inte majoriteten lida av - jag bugar mig för klackarna som Hammarby, AIK och DIF har.
- Råsunda och framför allt Söderstadion är favoriter och när det gäller spelare är det svårt att undgå Bojan. En bra kille, helt enkelt.
Vad är den största skillnaden mellan Kalmar och Stockholm?
- Det mest uppenbara är givetvis utbudet: att du kan se, höra och uppleva så mycket mer i Stockholm. Å andra sidan är det paradoxalt nog lättare att se till att man ser, hör och upplever det som trots allt finns i Kalmar. I Kalmar existerar inga avstånd, förutom de gigantiska avstånden till övriga Sverige.
Vad borde stockholmare lära sig av Kalmarbor?
- Hur man gör mycket av lite.
Hur ser en typisk dag ut när du är i Stockholm?
- Eftersom jag nästan bara är i Stockholm för att spela fotboll handlar det uteslutande om att pumpa upp adrenalin så att man orkar käfta i 90 minuter. Men om jag kan besöker jag gärna Sturehof. Jag har alltid sett det som den yttersta symbolen för överklassen och hade planerat att riva väggarna, men blev hänförd över det trevliga bemötandet när jag väl lurades dit av en vacker kvinna.
Hur brukar du bo när du är i stan?
- Med laget bor vi antingen på Scandic Järva Krog eller på hotellet som ligger vägg i vägg med Globen. Själv bor jag där produktionsbolagen bokar in mig. Ofta blir det Scandic Anglais.
Vad missar du absolut inte när du är uppe i Stockholm?
- Som sagt, Sturehof. Annars har jag inga måsten. Förutom att klå Stockholmslagen. Det missar jag absolut inte.
Bästa Stockholmsupplevelsen?
- Idrottsligt är det när vi ifjol, efter två 0-5-matcher, åkte upp och dängde DIF med 3-1 och jag avgjorde med att sätta 3-1-målet på straff. Det var en oerhört viktig seger och jag tvivlar på att vi hade varit ett topplag idag om vi inte hade vunnit den matchen.
- Debuten 1994, i det Allsvenska kvalet mot Hammarby (2-2), har också etsat sig fast. På bussen hem sjöng vi Hammarbysånger. Det gör vi inte idag, bör jag tillägga.
Värsta Stockholmsupplevelsen?
- Här borde jag berätta om någon obskyr nattklubb där jag hade en drogromantisk upplevelse med transvestiter, dvärgar och enhjulingar, men i så fall skulle jag ljuga. 0-4 mot AIK 1999 var en hemsk upplevelse - vi rörde knappt bollen och uppträdde verkligen som ett gäng lantisar.
Har du några särskilt minnesvärda upplevelser från Stockholm?
- Förutom alla segrar? Hm. Vintertid har jag varit en hel del i Stockholm för att sitta med i Canal Plus och då har vänliga människor visat mig runt i staden och det har nästan alltid varit minnesvärt. Än så länge är dock Söder en vit fläck. Har hört att det ska vara hett där.
Vad längtar du hem till som du inte finner här?
- Min dotter.
Finns det något som är unikt för Stockholm, som du saknar där hemma?
- Det stora anslaget. Känslan som kommer av vetskapen att det är huvudstaden vi är i. Att det är här det händer. Även om det inte är det. Åtminstone inte alltid.
Hur upplever du den typiska stockholmaren?
- Schablonen säger att han eller hon är dryg och äger ett von oben-perspektiv. Men eftersom nästan alla i dagens Stockholm är inflyttade bonnjävlar kan vi snart punktera den schablonen.
Vem personifierar stockholmaren för dig?
- På ett positivt sätt; Hjalmar Söderberg. På ett negativt sätt; kungafamiljen.
Vilken känsla har du i magen när du rullar in på Stockholm Central?
- Nu jävlar!