Det är något ruttet med vår tid. Allt man behöver är ett uppblåst ego, lite pengar och en smula sexighet och man har sitt på det torra. Så säger Sebastian i ”Slott i Sverige” på Dramaten. Françoise Sagans pjäs hade premiär för 50 år sedan, nu är tiden mogen för Sagan igen. Under tre dagars festival med teater, film och samtal synas fenomenet Sagan.
Eleonor och Sebastian i ”Slott i Sverige” är två cyniska syskon som driver med sin omgivning. Eller: Två kärlekstörstande känsliga människor, instängda i sin klass. Ganska lika Françoise Sagan själv.
Sagan slog igenom 19 år gammal 1954 med ”Ett moln på min himmel”. Succén var skandalartad, det handlade om sex mellan ogifta och bokens berätterska Cécile var 17 år, det vill säga minderårig, och illusionslös: ”Smaken för nöjen, för att vara lycklig, är mitt enda utpräglade karaktärsdrag.”
Sagan blev mediernas älskling som alla hade en åsikt om, åtminstone i Frankrike där hennes böcker kom att säljas i 30 miljoner exemplar. Men sin första riktigt stora penningsumma vann hon i Monte Carlo. Och sin första snabba sportbil köpte hon som 20-åring medan hon ännu bodde hemma hos föräldrarna. Det har skrivits mycket om hennes drogmissbruk, mycket talar för att det hänger ihop med den allvarliga olyckan när hon kraschade med sin Aston Martin. Under tre månader medicinerades hon med morfin mot smärtan från svåra skador. Efteråt genomgick hon en ”avgiftning”, men tre månaders morfin var inte enkel att bli fri från.
Jenny Andreasson har regisserat Sagans ”Slott i Sverige” och medverkar under festivalen:
– Jag tycker att det finns en föraning av revolt i pjäsen. Men Sagan kritiserar frånvaron av revolt, säger hon.
– Jag tror att vi väntar på en revolt som måste komma förr eller senare. Det hon skrev om, påminner om i dag. Vurmen i dag för 50-talet inom mode, film och teve, beror nog på att vi känner igen oss: Vi har blivit duktiga konsumenter och vi försöker leva upp till den perfekta skrubbade bilden.
Françoise Sagan passar väl in i 50-talsvurmen. Hon levde destruktivt och var ständigt på jakt efter förströelse. Men hon skrev också 20 romaner, tio pjäser och fem filmmanus, en hårt arbetande yrkeskvinna. Så vad var sanningen?
– Jag undrar om hon inte fastnade i myten om sig själv, Som en 50-tals-Keith Richards. Eller författare som Kerouac och Ginsberg, säger Anja Cronberg, chefredaktör för modetidskriften Vestoj. På lördag talar hon om Sagans roll som livsstilikon:
– Vi vill minnas henne som en hipsterkonstnär, evigt berusad på droger och på livet. Myten om Sagan tar över.
Betty Skawonius
betty.skawonius@dn.se
Françoise Sagan-festival 12–14 mars på Dramaten och Filmhuset. Läs hela programmet på www.dramaten.se/sagan