På en helt vanlig bakgata vid Karlaplan, hem för knähundar på promenad runt öde kvarter och där det enda ljud som hörs är rullatorernas däck som knastrar på asfalten, gömmer sig en skattkammare av glamour. Trapporna bakom en högst ordinär port leder ner i underjorden till en källarlokal där paljetterna på hundratals klänningar glittrar i det dunkla ljuset. Här huserar Nicklas Sundför och Conny Bäckström. Med hjälp av lösögonfransar och fabulös attityd har männen bildat Dark Ladies, den nya generationens dragshow som uppträder på Pridefestivalen i nästa vecka.
– Man får röka här nere ja, eller vi gör det, tipsar Conny på en blandning av stockholmska och norrländska som låter som en Dry Martini smakar. Uppiggande och en smula sträv.
– Jag och Lillis har hängt ihop som Knoll och Tott, berättar han och ler mot Nicklas. Smeknamnet ter sig inte så långsökt när man ser honom hopkrupen i en fåtölj i källaren.
Dansarna Conny och Nicklas träffades på Balettakademien i Stockholm och tog sig på olika vägar in i Sveriges största dragshow After Dark.
– Min audition till After Dark som jag längtat så efter var mitt livs värsta, säger Nicklas. Jag uppträdde helt ensam en och en halv meter från dem som skulle bedöma mig, och körde ett nummer som Dolly Parton. Jag erbjöds platsen på direkten.
– Jag hade tänkt söka som kille, berättar Conny, men provade som tjejdansare och det gick ju bra.
After Dark med Christer Lindarw i spetsen har sedan slutet av 70- talet skänkt Sverige välbehövliga doser av rosa svandun, påkostade shower, dans, nakna mansbringor och oändligt långa ben. Flerfaldigt utnämnd till Sveriges vackraste kvinna är Christer Lindarw en folkkär ikon. Hans mentorskap betyder allt för Conny och Nicklas som generöst erbjuds tillgång till After Darks enorma kostymskatt och förlitar sig på Christers goda råd. Det är här i källaren bland After Darks strassprydda skor, tuperade peruker och rosa mikrofoner som Dark Ladies finner inspiration att skapa sin egen dragshow.
Hur bildades Dark Ladies?
– Vi ville göra något eget, säger Nicklas. Våra vänner hade tjatat i flera år. Visst var det läskigt i början, men vi satte ett premiärdatum på Berns, på det sättet hade vi inget annat val än att färdigställa en show.
Hur har ni förnyat en underhållningsgenre som på gott och ont känns så förknippad med åttiotalet?
– Vi vill gå tillbaka till showen, med allt vad det innebär, säger Nicklas och tänder en ny cigarrett. Ta bort schlagerinfluenserna och göra en riktigt bra sexig show med glimten i ögat.
– En riktigt bra dragshow ska innehålla kontraster, säger Conny. Klädbyten ska ske snabbt, inom några minuter ska man se en ny kostym. Man ska överraska och underhålla publiken i ett snabbt tempo och hög kvalitet. En bra show måste dessutom vara aktuell, vårt mest populära nummer nu är Beyoncé och Lady Gagas ”Telephone”. Anledningen till att det är så poppis är dels för att vi ser precis ut som Beyoncé och Gaga men också för att alla älskar låten.
Finns det några missuppfattningar om dragshower?
– Dragshow är teater, precis som vilken annan föreställning som helst, berättar Nicklas. Man tolkar en roll, och det har ingenting med ens sexualitet att göra. Att vara med i en dragshow betyder inte att man är transvestit.
De två kollegerna och kompisarna utstrålar en otroligt positiv energi och vänliga vibbar, Conny och Nicklas berättar att de sällan upplevt motgångar eller att de mötts med tråkig attityd. Fans och familj stöttar och uppmuntrar allt de kan. Kanske är dragshower så folkkära i Sverige i dag att det inte retar upp någon?
När ni förvandlat er till de snygga tjejer som ni uppträder som, så måste ni attrahera straighta killar som inte förstår att ni är män. Får det aggressiva följder när sanningen uppdagas, särskilt ute på en klubb där alkohol är inblandat?
– Nej aldrig, svarar Conny. Då får de en klack i huvudet! Det är så klart många killar som när vi står i baren inte förstår att vi inte är tjejer och vill bjuda på en drink, men det är aldrig någon som har blivit sur när vi berättat att vi inte är det. Det har också hänt att vi fått höra
”men, vad ni sjunger bra, tjejer” av någon rar person i publiken som inte förstått att de just sett två mimande killar.
Berätta om ett minnesvärt framträdande.
–Det måste vara på Paradise, berättar Nicklas och lyser upp. Lady Gagas assistent var i publiken och filmade hela vårt Gaganummer. Vad hette han Conny?
– Ja, Gud, svarar Conny. Det var säkert Keith eller Scott eller något sånt. Hur som helst så gillade han verkligen numret och det var så roligt.
Dragqueens brukar ju ha fantastiska artistnamn, det är inget ni funderat på att skaffa er?
– Vi pratar om det där ibland, säger Conny. Kanske kan ni ha något slags tävling i DN där folk kan få skicka in förslag?
Efter en stund i källaren blir det alltmer omöjligt att hålla sig ifrån allt som glittrar. Framför en upplyst spegel ligger make up-produkter i alla tänkbara nyanser. Skinande läppglans, lysande ögonskuggor och spännande burkar är frestande att undersöka, för att inte tala om alla peruker i fantastiska frisyrer som ber om att bli provade. Conny och Nicklas visar runt med ett oändligt tålamod och uppmuntrar artigt när funderingarna om man passar bäst i den röda eller svarta Cherperuken tar över intervjun.
Hur lång tid tar det för er att göra i ordning er inför en show?
– Det kan gå så snabbt som på 45 minuter, säger Conny, men det kan också ta upp till två timmar. Det vet du väl själv hur länge man kan sitta och sminka sig, det är ju så roligt.
– Vi gör allting själva – sminkar oss, gör i ordning perukerna, koreograferar dansen, regisserar showen och i vissa fall syr kläderna, trots att jag inte är vän med symaskinen, berättar Nicklas.
Ni sliter hårt, med andra ord.
– Men man måste ha talangen för det också säger Conny, annars blir det för svårt.
– I Thailand har jag sett så dålig dragshow att det blev roligt, fast artisterna tog det på fullaste allvar, fnissar Nicklas.
Hur vill ni utveckla er dragshow om ni får önska fritt?
– En riktig jäkla show säger Conny, med det absolut bästa inom ljus, ljud och kostym. En påkostad show i Las Vegas anda, det hade ju varit drömmen.
Där duvor skriver era namn med sina vingslag ovanför publikens huvuden?
– Jaaa! Utbrister både Conny och Nicklas.
När det går upp för samtliga att det behövs bilder på Conny och Nicklas i drag – annars blir det nog inte fullt så glamoröst som man önskar – utbryter en febril aktivitet. Det sätts världsrekord i blixtsnabb rakning och de båda unga männen tar plats framför den upplysta spegeln. Deras händer flyger som fjärilar över burkarna och de skulpterar vant fram nya ansiktsdrag med hjälp av pancakefoundation och skuggor. Steg för steg blir ögonbrynen och kindbenen allt högre, läpparna allt fylligare och ögonfransarna allt längre.
Tycker ni att det är snyggt när tjejer också sminkar sig på det här sättet så att de ser ut som dragqueens?
– Jag tycker man får se ut precis som man själv vill, säger Conny bestämt medan han duttar mörk skugga längs globlinjen. När folk anklagar Perrelli för att se ut som en transa tänker jag ”och vad är det för fel med det”? Lillis ska vi köra Cosmo eller? frågar han plötsligt.
Vad trevligt, vankas det Cosmopolitan?
– Eh, nej det är färgen på ett läppstift, förklarar Conny. Vi har alltid liknande sminkning men absolut lika kläder. På gaygalan ropade någon ”Men där är ju Lili och Sussie” när vi gick ur bilen tillsammans.
När det bestämts vilka av alla kostymer som ska bäras på bilderna skuttar killarna i väg för att byta om. Men när de kommer tillbaka är det inte Nicklas och Conny som skrider fram på höga klackar. Minimala svarta strassprydda bodys samt inte minst två pagefrisyrer i bästa ”Dynastin”-anda har förvandlat dem till de heta brudar som utgör Dark Ladies.
Om de var intressanta tidigare är det nu omöjligt att sluta stirra på dem, på deras läppar, hår och slanka orättvist långa ben. Samtidigt som man är fascinerad är det plötsligt svårt att vara välvilligt inställd, en instinktiv känsla av konkurrens blandas med ett mått ren avundsjuka.
– Det är en rätt vanlig reaktion från andra tjejer, förklarar Conny. Vi kan se ut så här för vi döms inte efter samma premisser som om en tjej skulle ha på sig samma outfit. Alla tjejer ute på klubbar är inte så vänliga, det brukar märkas efter några drinkar.
– Våra personligheter brukar inte ändras så mycket när vi är i drag, säger Nicklas, våra regler är att man får flörta men aldrig vara vulgär.
– Samtidigt måste man ju göra något åt all den uppmärksamhet man får, säger Conny, men när man tvättar bort sminket så försvinner också den personligheten.
Dark Ladies ger ett smakprov på hur det kan se ut på scen. Framför en spegel i ett rum fyllt av ännu fler klänningar, bjuds det på privat show. Käppar och klackar smattrar i golvet när de dansar till ”Hey big spender” så att hattar och blonda peruker nästan flyger av.
Dansstegen är komplicerade, det krävs muskler formade under åratal av dansade för att klara av numret och aldrig sluta le. Kontrasten mellan deras starka muskler och pyttesmå glitterbodys är onekligen kittlande intressant. Det är kanske just den kombinationen som gör att underhållningsformen blivit folkär.
– Man kan inte bara leva i verkligheten hela tiden, säger Nicklas.
Dark Ladies uppträder på Pride park lördag 31/7 kl 22.