Problemet med pjäser skrivna av manliga författare på 1500-talet är att de ofta osar av sexism och gamla förlegade könsroller. William Shakespeares ”Så tuktas en argbigga” är inget undantag. Men det hindrade inte teatergänget på Häringe slott från att ta sig an pjäsen.

Allt som krävdes var lite bearbetning och modern förståelse för argbiggans sociala sammanhang och hips vips blev ”Argbiggan” en feministisk föreställning!

Originalet skrevs redan 1590 och handlar om den förmögne Baptista Minola och hans två giftasvuxna döttrar. Den yngsta, Bianca, är snäll och mild och har mängder av entusiastiska friare. Den äldre, Catherina, är känd för sitt hetsiga humör och sin ovana att skrämma i väg männen. Vid föreställningens början tävlar två män om Biancas hand. Fadern är beredd att ge sitt samtycke men bara på ett villkor: att storasystern gifts bort först.

För att lösa problemet går de två rivalerna ihop och övertalar en fattig solochvårare att ta sig an Catherina. Men frågan är hur han ska lyckas tämja argbiggan.

– När pjäsen skrevs var en hustru som Catherina knappast något önskvärt, men i vår version har vi vänt på begreppen och försöker förstå varför Catherina betraktas som så arg, säger regissören David Wall.

Varför är hon så arg, då?
– För att hon vägrar att finna sig i de regler och normer som gäller för kvinnor. Dessutom är hon arg för att pappan favoriserar lillasystern som anses vara mycket sötare och snällare, trots att hon egentligen inte alls är det. Hon är bara bättre på att spela det spelet. Catherina vägrar göra det och när hon säger ifrån tycker folk att hon är argsint.

Föreställningen slutar förstås med en jämställd relation för argbiggan och snopna miner för de sexistiska friarna, och arrangeras i ett samarbete mellan Häringe slott och Spegelteatern som har en lång tradition av sommarteater med Shake­speare. I år är det den 24:e sommaren i ordningen.

”Argbiggan” spelas sex gånger i veckan t o m 26 juli på Häringe slott, Västerhaninge.