DET ÄR ETT vedertaget begrepp i dag, men en sökning på ”Knivsöder” i de två helt dominerande svenska pressarkiven ger vid hand att uttrycket inte har mer än tio år på nacken. Den första gången begreppet "Knivsöder" används i svensk press är den 30 oktober 1998, i en krönika i Aftonbladet signerad Fredrik Virtanen. I Dagens Nyheter dyker ”Knivsöder” inte upp förrän den 29 december år 2000. Sedan dess har det kärleksfulla skällsordet varit desto mer flitigt förekommande.
DET HAR ANDERS DIAMANT tagit fasta på i sitt bidrag till den årliga Återvinningsfesten, som äger rum i kvarteren i dag. I stället för att slänga sitt gamla parkettgolv när familjen renoverade köket på Bergsundsgatan sågade han det i bitar. Dem sprejade han sedan med ”Knivsöder” i röd färg och allmogetypsnitt. På dem kommer han att servera hembakt surdegsbröd. Men de går även att använda som skyltar på barvagnen, cykeln eller rollatorn, påpekar han.
– Ju mer man talar om ”Knivsöder”, desto mer genuint blir det, säger han.
– Det känns som att det är lite fingret i luften att göra en sådan här sak.
ANDERS DIAMANT, SOM till vardags inte är konsthantverkare utan reporter på Sveriges radio, talar sig varm om Återvinningsfesten.
– Det är det bästa av två världar, av Blocket och av att ställa ut saker i grovsoprummet. Man slipper slänga saker som fungerar, och man slipper all logistik kring att sälja dem på nätet.
Medan han pratar promenerar Återvinningsfestens initiativtagare, tillika Streets grundare, John Higgins förbi. Tidigare år har det funnits containrar för de boende att dumpa överblivet gods i, i år blir det inga sådana, berättar han.
– Det kommer nästa år igen, säger John Higgins.